Politik, mobilitet och miljö : om den historiska framväxten av ett ohållbart transportsystem

Vi befinner oss sedan några decennier i massbilismens epok. Med till synes obetvinglig kraft har bilismen förpassat andra transportslag, som exem¿pelvis järnvägen, till en mer perifer position. Samtidigt har bilismens avigsidor i form av bland annat miljöförstöring, olyckor och trängsel blivit allt tydligare. En fortsatt utveckling av bilismen innebär ¿ både lokalt och globalt ¿ en allt större inlåsning i ett ohållbart transportsystem.

För att förstå framväxten av massbilismen måste den sättas in i ett större historiskt perspektiv. För 200 år sedan inleddes en transportrevolution som i grunden förändrat världen. Ständigt ökande krav på snabbhet, bekvämlighet och flexibilitet har drivit på utvecklingen. För svenskt vidkommande går det att se ett historiskt samband mellan bygget av Göta kanal i början av 1800-talet och framväxten av dagens bilsamhälle.

Liksom järnvägen är bilismen ett system som utvecklas både av sin egen inneboende dynamik och av impulser från det politiska systemet. Utan sådana impulser har massbilismen inte varit möjlig. Sedan 1906 har en mångfald beslut tagits av Sveriges riksdag för att stödja bilismen ¿ ofta under intensiva påtryckningar från lobbygruppers sida. En viktig politisk faktor har gällt beskattningen. En tes i boken är att bilismen under hela 1900-talet varit underbeskattad. Genom att bilismen inte fullt ut betalt sina samhälleliga kostnader har samhället byggt upp ett mer omfattande vägtransportsystem än vad som annars varit fallet.

Att ledande politiker oroat sig för bilismens konsekvenser i samhället är inget nytt. Redan i mitten av 1930-talet gjorde regeringen Per Albin Hansson ett allvarligt försök att skydda järnvägen mot den allt hårdare konkurrensen från bilismen. När miljömedvetandet växte i början av 1970-talet presenterade den socialdemokratiska regeringen förslag om att stödja järnvägen och motverka bilismen. Under senare delen av 1990-talet ville regeringen under Göran Perssons ledning skapa ett ¿miljöanpassat transportsystem¿. Dessa försök har en egenskap gemensam. De har alla fullständigt misslyckats. Undrar Du varför så blivit fallet? Svaret får Du i denna bok.

Gunnar Falkemark är docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han har fått ett flertal priser och utmärkelser för sin pedagogiska förmåga.