Mysteriespel : En Dalziel Och Pascoe-Roman en Dalziel och Pascoe-roman

Format:	Pocket (Visa alla format)
Förlag:	Minotaur bokförlag AB (2001)
Serie:	Dalziel och Pascoe (del 2)
Språk:	Svenska
Artikelid:	9789189380141
Leveranstid:	Skickas normalt inom 2-5 arbetsdagar

• 40:-
  (37.74 kr exkl. 6% moms)

• 
• 
• 

När Andrew Dalziel, omstridd chef vid kriminalpolisen i Mid-Yorkshire, råkar bevittna ett mord från sin egen balkong, känner han sig säker på vem den skyldige är. Han måste ju tro på vad han sett med egna ögon, eller hur? Inte kan han väl ha misstagit sig? Det är dock vad Dalziels närmaste man Pascoe misstänker. Kollegans tvivel stärker emellertid bara Dalziels beslutsamhet att fortsätta på det inslagna spåret, men utredningen försvåras av att en anonym brevskrivare gång på gång hotar med att begå självmord.

(BONNIERS)

Reginald Hill gjordes bekant för en bredare svensk läsekrets genom Dalen som dränktes - kriminalromanen som smått oväntat knep Kaliberpriset 1999. I hemlandet Storbritannien är Hill flerfaldigt prisbelönt för sin serie om kriminalpoliserna Dalziel och Pascoe.
Det svenska förlaget Minotaur har valt att inte publicera böckerna i ursprunglig ordning; den nu utkomna Mysteriespel skrevs före Dalen som dränktes. Men karaktärerna är desamma, och lika lysande som någonsin i Hills regi.

Polischef Dalziel, eller som han kallas av sina medarbetare, Den Tjocke, är på sitt mest demoniska humör, och därför är det kanske extra passande att han i denna bok övertalas att spela ingen mindre än Gud Fader själv. Det ska nämligen ordnas fest av det ovanliga slaget i den lilla staden - en sju dagar lång friluftsuppsättning av de medeltida mysteriespelen. Bakom spektaklet står den karismatiska Eileen Chung, som engagerar flera av de lokala förmågorna i spelen. I samma veva blir Gud, ursäkta, Dalziel, vittne till ett bisarrrt mord, och han har ju sällan fel. Ändå verkar det som om den utpekade förövaren faktiskt är oskyldig. Och som om det inte vore nog mottar Dalziel flera oroande brev från en anonym självmordskandidat.

Det här är Hill i högform. Dialogen bjuder som vanligt på flera komiska poänger, inte minst i samspelet mellan den burduse Dalziel och den förfinade Pascoe, och handlingen vindlar sig fram i ett makligt tempo - ända till slutet, där den ena obehagliga överraskningen efter den andra uppdagas. Precis som det ska vara i en tvättäkta engelsk deckare.

(Kajsa Hindberg, Bokus)