Min erfarenhet av självbiografier skrivna om eller av artister medan de lever (denna kom ut 1997), är att de i regel är väldigt tråkiga och tillrättalagda. Så är ej fallet med denna. JC är smärtsamt självkritisk och har en respekt för sin omgivning som jag uppskattar. Alltför många biografier är uppgörelser där man hänger ut andra och framställer sig själv i god dager, vilket definitivt inte är fallet här.

En annan sak som boken lyfter fram är amerikaners syn på religion, som skiljer sig en hel del från hur vi ser på det i Europa och särskilt i vårt sekulariserade Sverige.

Jag vill varmt rekommendera denna bok till alla som har något intresse av populärkultur eller bara har intresse av starka livsöden.