Litteraturens örtagårdsmästare : Karl Otto Bonnier och hans tid

Karl Otto Bonnier (1856-1941) kom att befinna sig i centrum för den svenska litteraturens guldålder som förläggare till storheter som Strindberg, Heidenstam, Fröding, Selma Lagerlöf och Hjalmar Söderberg. En tid fylld av dramatik och strider, då han och fadern Albert blev smutskastade av de reaktionära kretsarna som inte kunde acceptera den nya friheten i litteraturen, ej heller att de tillhörde en judisk familj. Per I. Gedin skildrar en familj vars livsöden är tätt sammanvävda med deras företag, och han har haft en unik tillgång till familjen Bonniers privatarkiv med tusentals brev. Där avslöjas både sammanhållning i svåra stunder och strider mellan olika familjemedlemmar. Framgångar avlöses av kriser, lyckliga år varvas med inre oenighet och yttre förföljelser. Litteraturens örtagårdsmästare är både en bred familjekrönika och en svensk kulturhistoria.

(BONNIERS)

Bli först med att recensera och betygsätt boken Litteraturens örtagårdsmästare : Karl Otto Bonnier och hans tid - du kan vinna 200 kr varje månad i tävlingen "Månadens recension".

August Strindbergs intåg i slutet av 1870-talet i den svenska litteraturen är som en stormvind som sopar bort all tristess och gråhet. Det är en trumpetstöt som får en helt ny litteratur att blomma. Nu läggs grunden till en litterär utveckling som sedan kallats för den svenska guldåldern.
Karl Otto Bonnier (1856-1941) är den förläggare som står i centrum för denna unika utveckling. Han har sedan ungdomen drömt om att få bli en "litteraturens örtagårdsmästare". Han blir inte bara Strindbergs förläggare utan även Heidenstams, Frödings, Selma Lagerlöfs och Hjalmar Söderbergs. Det är en tid fylld av dramatik och strider. Oscar II:s konservativa samhälle har svårt att acceptera den nya friheten i litteraturen med de friska angreppen mot religionen, moralen och det patriarkaliska samhället.       Strindberg åtalas för hädelse och Fröding för omoral. Förläggarna, Karl Otto och hans far Albert Bonnier, blir smutskastade och förtalade av de reaktionära kretsarna – inte minst för att de tillhör en judisk familj. Vid sekelskiftet 1900, när Karl Otto Bonnier blir ensam ägare av Albert Bonniers förlag står han dock som segrare. Hans firma är en av Sveriges mest framgångsrika, grunden är lagd till det som hundra år senare är en av Nordens största mediekoncerner.        Under 1900-talet är Bonniers obestridda som det ledande skönlitterära förlaget i Norden. Karl Otto Bonnier, och hans söner Tor, Åke och Kaj blir förläggare, och ofta vänner, till de flesta av våra stora författare från Hjalmar Bergman och Pär Lagerkvist till Harry Martinson, Vilhelm Moberg och Eyvind Johnson. Karl Otto Bonnier har ett starkt personligt förhållande till alla – även om det kan gnistra till i hans kritik av deras böcker.       Litteraturens örtagårdsmästare är en skildring där en familjs öden är tätt sammanvävda med deras företag. Per I. Gedin har haft en unik tillgång till familjen Bonniers privata arkiv, med tusentals brev från familjemedlemmarna. Där avslöjas både sammanhållning i svåra stunder och strider mellan olika familjemedlemmar. Framgångar avlöses av kriser, lyckliga år varvas med både inre oenighet och yttre förföljelser. Litteraturens örtagårdsmästare är både en bred familjekrönika och en svensk kulturhistoria.