Tidens mörka rygg

Tidens mörka rygg, som enligt författaren själv inte är någon riktig roman, inleds med berättelsen om de besynnerligheter som följde på publiceringen av romanen Alla själar 1989 (på svenska i Panache 2008), som tecknar historien om en spansk gästlärares erotiska eskapader i Oxford under 1980-talets början: hans intensiva men resultatlösa uppvaktning av den fjära Clare Bayes och hans fantasier kring den gäckande flickan med bräckliga anklar och flaxande klänning på tågperrongen i Didcot.

Marías bedyrar att Alla själar är fiktiv, men dess "karaktärer" - det verkliga livets dons och professorer och bokhandlare som "känt igen sig själva" - hävdar starkt att det är en nyckelroman och att de i denna blivit missförstådda och förvanskade. Med hela det sömniga Oxford satt i rörelse påbörjas nu i Tidens mörka rygg en undersökning av den flyktiga, subjektiva Tiden och av människans sköra identitet.

I Tidens mörka rygg vill Marías upprätta sin missförstådda roman, sin av verklighet invaderade fiktion, med hjälp av ett legendomspunnet kungarike, ett antal märkliga litterära figurer, en förbannelse från Havanna och en förlupen pistolkula i Mexiko. Resultatet blir en hisnande gåtfull berättelse som balanserar på gränsen mellan fiktion och verklighet.

Bli först med att recensera och betygsätt boken Tidens mörka rygg - du kan vinna 200 kr varje månad i tävlingen "Månadens recension".