Staden och hundarna

Med debutromanen Staden och hundarna nådde Mario Vargas Llosa genast internationella framgångar och boken blev en skandalsuccé. Nu väntar femtioårsjubileum, som firas med en ny och fullständig översättning.

Cava, Boa och Rullen är tre kadetter vid militärskolan Leoncio Prado i Lima, Peru. De hör till den fruktade Jaguarens kamratgäng och ägnar sig åt inbrott, utpressning och försäljning av stulen sprit och cigaretter. Kadetten Slaven förväntas se mellan fingrarna när han har vakten vid militärförrådet och släppa in Jaguarens och hans underhuggare. Slaven åker fast och tjallar på Jaguaren under de hårda förhören utan att begripa att han därigenom blir lovligt byte. När Slaven skjuts kort därefter under en övning är det ingen som bryr sig, alla talar om en vådaskjutning. Alla utom kadetten Poeten, som är övertygad om att Jaguaren är den skyldige ...

Handlingen bygger på författarens egna erfarenheter från militärskolan Leoncio Prado i Lima, Peru och skildrar det latinamerikanska militära etablissemanget med dess brutalitet, översitteri och extrema manlighetskult. Tusen exemplar brändes upp offentligt av militären och flera peruanska militärer gick ut och fördömde boken.

Mario Vargas Llosa började skriva Staden och hundarna hösten 1958 på en krog vid Retiroparken i Madrid och skrev färdigt romanen i ett vindsrum i Paris vintern 1961. Manuskriptet irrade som en osalig ande från det ena förlaget till det andra tills det hamnade hos den legendariske förläggaren Carlos Barral i Barcelona. Barral såg till att romanen fick det litterära priset Biblioteca Breve 1962 och lirkade den genom Francos censur, vilket tog åtskilliga månader, och fick så småningom ge ut den hösten 1963 mot att författaren tonade ned alla de "obsceniteter" censorerna hittat. Censor nummer 4 föreslog förbud mot utgivning grundat på "den liderliga njutningslystnad varmed författaren skildrar oväsentligheter hos moraliskt fördärvade och frånstötande ungdomar".