Eftersom min lada har brunnit ner kan jag nu se månen

Människan bär på en längtan att bli den hon redan är. Men för att bli sig själv helt och fullt måste hon först acceptera den hon är, sin sanna natur. Hon bär ett ansvar för sitt liv som sträcker sig långt bortom henne själv; det omfattar allt och alla.

Bengt Jacobssons nya bok genomsyras av dessa slags tankegångar. Det är en lyrisk tankebok, rik på såväl spontana infall som en genomarbetad livsfilosofi. I Eftersom min lada… återkommer han till hur viktigt det är att människan lever i ögonblicket, i stunden. Han skriver:

Det finns ingen gårdag
att minnas.
Det finns ingen morgondag
att frukta.
Det finns ingen hel dag
att genomleva.
Blott detta enda nu

I hans bok möter vi människan på hennes vandring från det oreflekterat naturliga och spontana till den andliga fullkomning då hon åter förmår träda in i stunden – och bli sig själv. Hon kommer att inse att allt grundar sig på det tvåfaldiga. Det som växelverkar med sin motsats är därför i balans. Det är ur natten som dagen gryr. Det är ur förtvivlan som hoppet växer. Det är när min lada brunnit ner som jag kan se månen.

---

Bengt Jacobsson är etnolog och författare. Han har arbetat med kulturhistoriska forskningsprojekt och som redaktör vid Nationalencyklopedin och Lexikon 2000. Numera är han främst verksam som föreläsare och utbildare i ämnen som etik och moral, livskvalitet och humanistiskt ledarskap. Hans böcker med anknytning till dessa ämnen är: Livet – inte plikt utan möjlighet (1995) och Livets längtan efter sig självt (1999).