Nätverksfamiljen

Kärnfamiljen är fortfarande den vanligaste samlevnadsformen i vårt land men samhällstrenden visar på en allt större variation i samlevnadsmönster. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Med barnen som länkar bildas nätverk av relationer. Den senmoderna familjen utgör en nätverksfamilj. Med nätverket som metafor upplöses familjen som en sluten social enhet.I stället ställs relationerna och det vardagliga familjelivet i fokus. Invanda levnadsmönster, traditionella roller och könsidentiteter utmanas och ifrågasätts. Uppbrotten kan även splittra familjer mellan länder och världsdelar.

Vad är en familj? Vilka familjekonstellationer är tänkbara? Hur påverkar de nya strukturerna barns och föräldrars roller? Denna bok skildrar samtidens mångfald i samlevnadsformer, t ex den traditionella kärnfamiljen, nya familjebildningar med styvföräldrar och egna samt gemensamma barn, ensam mor-familjen, heltids-eller deltidspappan, den homosexuella familjen och den inflyttade familjen från en annan kultur. I bokens andra del fördjupas resonemangen kring det nya fader- och moderskapet, fosterfamiljen, den utsatta familjen, våld i familjen och problematik kring barnlöshet.

Boken vill beskriva och analysera hur män och kvinnor i nya familjemönster praktiskt utformar föräldraskap, parförhållande liksom ansvar för och omsorg om familjen. Familjen skapas genom sina vardagshandlingar.

Boken riktar sig till studerande i socialt arbete, sociologi och andra samhällsvetenskapliga ämnen på universitet och högskola men också till yrkesverksamma inom socialt arbete, vård och inom andra sektorer av det samhällspolitiska området.

---

Margareta Bäck-Wiklund (red) är professor i socialt arbete med inriktning på familjepolitik och modernt föräldraskap vid institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Thomas Johansson (red) är professor i socialpsykologi och verksam vid institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet med inriktning på familjesociologi och mansforskning.

Båda har tidigare publicerat en rad böcker och artiklar inom sina områden.

Bokens övriga kapitelförfattare är forskare inom framför allt områdena socialt arbete och sociologi men även inom psykologi och etnologi: Maren Bak, Helene Brembeck, Gunilla Halldén, Sven Hessle, Margareta Hydén, Ingrid Höjer, Anders Möller, Karin Zetterqvist Nelson, Eva Nyberg, Lars Plantin, Christine Roman, Kristina Larsson Sjöberg och Jan Trost .

(Seelig)

Bli först med att recensera och betygsätt boken Nätverksfamiljen - du kan vinna 200 kr varje månad i tävlingen "Månadens recension".

Kärnfamiljen är fortfarande den vanligaste samlevnadsformen i vårt land men samhällstrenden visar på en allt större variation i samlevnadsmönster. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Med barnen som länkar bildas nätverk av relationer. Den senmoderna familjen utgör en nätverksfamilj. Med nätverket som metafor upplöses familjen som en sluten social enhet.I stället ställs relationerna och det vardagliga familjelivet i fokus. Invanda levnadsmönster, traditionella roller och könsidentiteter utmanas och ifrågasätts. Uppbrotten kan även splittra familjer mellan länder och världsdelar.

Vad är en familj? Vilka familjekonstellationer är tänkbara? Hur påverkar de nya strukturerna barns och föräldrars roller? Denna bok skildrar samtidens mångfald i samlevnadsformer, t ex den traditionella kärnfamiljen, nya familjebildningar med styvföräldrar och egna samt gemensamma barn, ensam mor-familjen, heltids-eller deltidspappan, den homosexuella familjen och den inflyttade familjen från en annan kultur. I bokens andra del fördjupas resonemangen kring det nya fader- och moderskapet, fosterfamiljen, den utsatta familjen, våld i familjen och problematik kring barnlöshet.

Boken vill beskriva och analysera hur män och kvinnor i nya familjemönster praktiskt utformar föräldraskap, parförhållande liksom ansvar för och omsorg om familjen. Familjen skapas genom sina vardagshandlingar.

Boken riktar sig till studerande i socialt arbete, sociologi och andra samhällsvetenskapliga ämnen på universitet och högskola men också till yrkesverksamma inom socialt arbete, vård och inom andra sektorer av det samhällspolitiska området.