Svensk idéhistoria : bildning och vetenskap under tusen år. D. 2, 1809-2000

Tore Frängsmyr gör i Svensk idéhistoria en vidsträckt resa genom tusen år av svensk kultur och lärdom. Framställningen börjar vid år 1000, när vikingatid övergår i medeltid och kristendomen på allvar börjar utbreda sig över landet, och slutar vid millennieskiftet år 2000 då kyrkan skiljs från staten och Sverige alltmer blir en del av Europas intellektuella historia.

Del II tar sin början då det moderna Sverige tar form efter statskuppen 1809. De liberala idéerna verkar frigörande och medborgarna tar allt mer aktiv del i samhällslivet på ett sätt som tidigare varit omöjligt. Detta ledde så småningom till den omdebatterade representationsreformen 1866. Tore Frängsmyr berättar om hur folkrörelserna växer fram och folkbildningen blir en svensk specialitet som bildar grogrund för den moderna demokratin. Han visar hur industrialiseringen omformade hela landet. Genom nationalromantiken får vi Skansen, en svensk flagga och en svensk nationalsång. Och nobelprisen blir ett lyft för den svenska naturvetenskapen. Efter andra världskriget blir den svenska välfärden och den svenska modellen begrepp ute i världen. Till slut skildras efterkrigstidens idédiskussioner, t ex den sexuella frigörelsen och vänsterns starka inflytande över samhällsdebatten från sextiotalet och framåt.

Tore Frängsmyr är professor i vetenskapshistoria vid Uppsala universitet. Han har givit ut en rad vetenskapliga skrifter inom skilda områden, bl a om den wolffianska filosofin på 1700-talet och om upptäckten av istiden på 1800-talet. Inom det populärveten-skapliga området har han bl a skrivit en historik om Ostindiska kompaniet. Han var initiativtagare till kulturtidskriften Tvärsnitt och medverkar som kulturskribent i ett flertal tidningar och tidskrifter.