Hjälpprocesser i socialt arbete

Socialtjänstlagen säger att socialtjänsten skall hjälpa och bistå de medborgare som inte kan lösa sina problem på egen hand. I socialsekreterarnas uppdrag ingår förutom att bistå sina klienter även att utöva samhällelig makt och social kontroll över samhällsmedborgarna. Socialtjänsten har en dubbel funktion, dels att erbjuda stöd och bistånd till individer, dels att gripa in då tvångsåtgärder bedöms vara nödvändiga.
Vad händer när socialtjänstens tjänstemän försöker omsätta socialtjänstlagens intentioner i handling - blir det hjälp? Denna fråga reser i sin tur ett antal följdfrågor: Vem skall avgöra vad som skall räknas som hjälp - socialarbetaren, klienten eller båda? Hur går det egentligen till när hjälp förmedlas inom socialtjänsten? Vilka faktorer gynnar respektive hindrar hjälpintentioner att få genomslag?
I boken diskuteras bland annat klienternas respektive socialsekreterarnas uppfattning om hjälp samt vad som underlättar respektive hindrar att det blir hjälp. Analysen baseras på klienters och socialsekreterares upplevelser av tio "hjälpprocesser" och ger parallella bilder av hur parterna upplever mötena på socialkontoret. Boken riktar sig i första hand till blivande och verksamma socionomer/socialsekreterare, men även till beslutsfattare och andra som verkar inom den sociala sektorn.

(Seelig)

Bli först med att recensera och betygsätt boken Hjälpprocesser i socialt arbete - du kan vinna 200 kr varje månad i tävlingen "Månadens recension".

Socialtjänstlagen säger att socialtjänsten skall hjälpa och bistå de medborgare som inte kan lösa sina problem på egen hand. I socialsekreterarnas uppdrag ingår förutom att bistå sina klienter även att utöva samhällelig makt och social kontroll över samhällsmedborgarna. Socialtjänsten har en dubbel funktion, dels att erbjuda stöd och bistånd till individer, dels att gripa in då tvångsåtgärder bedöms vara nödvändiga.

Vad händer när socialtjänstens tjänstemän försöker omsätta socialtjänstlagens intentioner i handling - blir det hjälp? Denna fråga reser i sin tur ett antal följdfrågor: Vem skall avgöra vad som skall räknas som hjälp - socialarbetaren, klienten eller båda? Hur går det egentligen till när hjälp förmedlas inom socialtjänsten? Vilka faktorer gynnar respektive hindrar hjälpintentioner att få genomslag?

I boken diskuteras bland annat klienternas respektive socialsekreterarnas uppfattning om hjälp samt vad som underlättar respektive hindrar att det blir hjälp. Analysen baseras på klienters och socialsekreterares upplevelser av tio "hjälpprocesser" och ger parallella bilder av hur parterna upplever mötena på socialkontoret. Boken riktar sig i första hand till blivande och verksamma socionomer/socialsekreterare, men även till beslutsfattare och andra som verkar inom den sociala sektorn.