Svensk statsrätt

I denna bok behandlas den svenska statsrätten och Regeringsformen ingående. Frågor som uppmärksammats under senare år, rörande fri- och rättigheter, domstolarnas normprövningsrätt, regeringsbildning och kommunalt självstyre, diskuteras särskilt. Den viktigaste svenska grundlagen, Regeringsformen från 1974, är just nu föremål för en översyn. Frågor som tas upp av Grundlagsutredningen är bland annat valsystemet, formerna för regeringsbildning och domstolarnas ställning. Författarens utgångspunkt är att det sedan 1974 i praktiken skett så stora förändringar att den då dominerande föreställningen om grundlagen som uttryck för icke juridiskt bindande riktlinjer inte längre kan upprätthållas. Ända sedan mitten av 1990-talet, då Sverige gick med i EU samtidigt som Europakonventionen om mänskliga rättigheter blev gällande svensk rätt, har synen på grundlagen och dess funktion successivt förändrats. Medan 1974 års grundlag utgår från att grundlagstexten främst anger spelreglerna för politikens utövande och uppställer vissa för samhällsutvecklingen centrala principer, har efterhand synen på grundlagen som överordnad och även för lagstiftaren bindande rätt kommit att bli allt vanligare. När svenska lagar inte får strida mot Europarättens regler är det naturligt att framhålla att de inte heller får strida mot den svenska grundlagen. Boken riktar sig främst till juridikstudenter men kan även läsas av statsvetare samt allmänt politiskt eller konstitutionellt intresserade läsare.