Gränsen : en resa bland människor som kallas illegala : dokumentär

Förra året anlände 7 000 båtflyktingar till den spanska charterön Fuerteventura. På stränder där turister ligger och solar, flyter också drunknade migranter i land. Fuerteventura är en miniatyrbild av Europa. Varje år försöker hundratusentals människor med risk för sina liv ta sig hit över gränserna. De drivs av drömmen om att skapa en bättre framtid.

Nina Solomin har rest till Kanarieöarna, Madrid, Andalusien och den spanska enklaven Ceuta i norra Marocko. Här möter hon människor som är rättslösa, eftersom deras existens i Europa betecknas som illegal. Med sin personliga, litterära reportagestil tränger hon in i en värld som är okänd för de flesta av oss. Gränsen är en nyfiket utforskande reseskildring, där verkligheten bakom nyhetstelegrammen träder fram och får mänskliga ansikten.

Nina Solomin, född 1973, är journalist och har bland annat arbetat för Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, men är numera mest verksam vid Sveriges Radio P1. Under 1990-talet bodde hon i New York och Jerusalem, idag är hon bosatt i Stockholm. Hon har tidigare utkommit med den kritikerrosade dokumentärboken ok, amen om ultraortodoxa judar i New York.

(Seelig)

Bli först med att recensera och betygsätt boken Gränsen : en resa bland människor som kallas illegala : dokumentär - du kan vinna 200 kr varje månad i tävlingen "Månadens recension".

Fuerteventura är en miniatyrbild av Europa. Varje år försöker hundratusentals människor med risk för sina liv ta sig hit över gränserna. De drivs av drömmen om att förbättra sina livsvillkor och skapa en framtid.
Nina Solomin har rest till Kanarieöarna, Madrid, Andalusien och den spanska enklaven Ceuta i norra Marocko. Här möter hon människor som väntar, hoppas och ber till Gud. Människor som är rättslösa, eftersom deras existens i Europa betecknas som illegal. Med sin personliga, litterära reportagestil tränger hon in i en värld som är okänd för de flesta av oss. Gränsen är en nyfiket utforskande reseskildring, där verkligheten bakom nyhetstelegrammen träder fram och får mänskliga ansikten.