Gammalt glas: svenskt vardagsglas 1850-1900

Det finns förvånansvärt mycket glas bevarat från 1800-talet. Under århundradets andra hälft introducerades även det nu så populära pressglaset, den tidens "fattigmanskristall". Framställningstekniken var revolutionerande, man kunde producera långa serier både snabbare och billigare jämfört med föremål i kristall. Dessutom höll glaset mycket bättre. Svenska glasbruk tävlade med varandra och hämtade ofta sina modellförebilder utomlands. De största bruken hade lite olika inriktning. Kosta hade t ex ett stort utbud av dyrbara slipade kristallserviser, medan Eda och Reijmyre hade fler billigare serviser med pressglas och bruksglas.

En samlare frågar sig alltid varifrån glaset kommer, hur gammalt det är och hur det är tillverkat. Boken Gammalt glas ger en övergripande inblick i svensk glasindustri under åren 1850 till 1900. Boken berättar om brukens utveckling, tillverkningsmetoder (tekniker, färger, former, slipning, gravyr m.m.) och deras omfattande modellprogram. Bildurvalet är gjort för att visa olika typer av produkter, tillverkningstekniker och dekorer. För den specialintresserade finns bilagor med exempel på bokföring, driftsförhållanden samt de volym, vikt- och längdmått som användes under 1800-talet. Ca 100 färgfoton.

Gunnar Lersjö som under många år samlat gammalt glas har träffat många forskare och andra samlare. Han har kunnat följa hantverket på plats i glashyttan och fotograferat arbetet och produkterna. Han har mött mästare, gravörer och formgivare. Han har fått tillgång till brukens gamla arkiv och studerat tidens priskuranter och andra handlingar. Gunnar Lersjö, som bor i Arvika, är pensionerad lärare, skolledare och fotograf och har tidigare skrivit fyra böcker om värmländska Eda Glasbruk.

(Seelig)