Att förlora pappa : stroke med personlighetsförändring

Natten till påskafton drabbades pappa av en stroke, en stor propp. På akuten ligger pappa, icke kontaktbar. Blir mamma änka? Blir han ett kolli? Hela den första veckan svävar han mellan liv och död. En dag ringer de från sjukhuset. Pappa är sämre.

Vi tar adjö en i taget. Många gånger har jag tänkt tillbaka på avskedet med tacksamhet. Pappa, som jag kände honom, dog där på sjukhuset och det har känts bra att jag tog adjö av honom och den relation jag hade till honom som frisk.

För mot alla odds vaknar han ur medvetslösheten. Men mitt i lättnaden känner jag att något är fel. Personen som ligger i sjukhussängen har jag aldrig träffat förut. Han babblar oavbrutet. Ointressanta saker som fort blir tjatiga. Och fast jag är så glad att han har vaknat blir jag rädd. Jag trodde döden var det värsta som kunde hända och hade ingen aning om att en skada på hjärnan kan plocka fram en helt ny person. Jag var grundlurad av naturen eller livet självt.

Eva Nordenstams far drabbades av en stroke som förändrade honom helt. Det här är hennes personliga berättelse.