En fråga om heder

Den 21 januari 2002 dödades Fadime Sahindal i sin systers lägenhet i Uppsala. Hon blev 26 år gammal. Mördaren var hennes far.

Händelsen sände en chockvåg genom det svenska samhället. Det som hände 19-åriga Pela Atroshi, en flicka från Farsta som mördades i Irak, hade hänt igen. Men den här gången skedde det i Sverige.

Debatten tog snabbt fart, men strandade ofta på frågan om vad hedersmord egentligen är, och vad som kan vara bevekelsegrunderna för ett sådant dåd.

Vad kan få en far att döda sitt barn, eller en bror sin syster, för hederns skull? Hur kan en människa drivas så långt att mord känns som enda utvägen?

Unni Wikan, norsk professor i socialantropologi, bestämde sig efter mordet på Fadime Sahindal för att undersöka företeelsen hedersmord. Hennes slutsats är att hedersmord handlar om kontrollen över kvinnors sexualitet och framför allt kollektivets rättigheter över individen.

Genom sin ingående studie av Fadimefallet, hedersbegreppet i allmänhet och sin långa erfarenhet som antropolog ger Unni Wikan ett oerhört starkt och viktigt bidrag till förståelsen av och debatten om hedersmord.

Unni Wikan är professor i socialantropologi vid Universitetet i Oslo. Hon har bl a genomfört fältarbeten i en lång rad länder, bl a Egypten, Oman, Yemen och Indonesien.

(Seelig)

Bli först med att recensera och betygsätt boken En fråga om heder - du kan vinna 200 kr varje månad i tävlingen "Månadens recension".

En fråga om heder är en stark skildring av de kvinnor som kämpat för sin frihet, många gånger med livet som insats. Genom sin ingående studie av Fadimefallet, hedersbegreppet i allmänhet och sin långa erfarenhet som antropolog, ger Unni Wikan ett viktigt bidrag till förståelsen av och debatten om hedersmord. Boken avslutas med ett specialskrivet efterord av Arne Ruth.