Frontschwein
av Günther K Koschorrek
Koschorrek skrev dagbok i fält trots att det var förbjudet. Han skrev på de papperslappar han kom över. Eftersom det var straffbart sydde han in anteckningarna i vapenrockens foder, och gav dem till sin mor vid de sällsynta permissionerna. Efter kriget glömdes asken med dagboken bort. När han i början av 1990-talet återförenades med sin frånskiljda fru och dotter fick han en kartong med krigsminnen och däribland anteckningarna. Som tonåring vid 1940-talets början var författaren en mycket ivrig och ambitiös rekryt i Wehrmacht. Dagboken avslöjar hans upphetsning vid den första sammandrabbningen med fienden på den ryska steppen.
Han kom för sent in i armén för att ha fått uppleva de första årens tyska framgångar med snabba framryckningar över de enorma vidderna. Koschorreks vardag blev istället att alltid vara i underläge och på defensiven, ofta utan fungerande utrustning eller tillräckligt med materiel. Sårad flera gånger med längre sjukpermissioner.
Det var under dessa omständigheter Koschorrek blev en av dem som kamraterna gav hedersnamnet "Frontschwein".
Passar bra ihop
|
De som köpt den här boken har ofta också köpt Helvetet på jorden : en SS-frivilligs historia (pocket) av Rolf Ivar Jordbruen | |||
|
Pris för båda:
208:-Köp
|
Kundrecensioner
Realismens ansikte.
2006-12-27 Peter
För den som vill gå ett steg längre, kliva in bakom den enskilde individens känslor av upplevelserna i en krigshärdens helvete är den här boken verkligen att rekommendera. Tyskland har efter mer än sextio år börjat kliva ur det grepp som skammen av andra världskriget fört med sig. Det medför att publiceringern av många böcker åter tagit fart. Dessvärre så har många berättelser gått i graven då tiden gör sitt. Många hade behövt skriften som en personlig bearbetningsprocess av de förträngda minnen som diktaturen i Tyskland medförde.. Jag är glad över att det fortfarande finns möjlighet att läsa en bok som denna.
Bloggat om Frontschwein
Övrig information
Krigsminnen från helvetets bakgård.
Günther K. Koschorrek var maskingevärsskytt i den tyska armén under andra världskriget. Han överlevde östfronten och är idag pensionär i Tyskland. I det civila avancerade han till företagsledare för ett försäljningsbolag.
Författaren är således varken historiker eller yrkesofficer utan en soldat. Hans berättelse skildrar erfarenheterna från att månad efter månad strida i återtågets absolut sista försvarslinje, ända till den sista oordnade flykten i panik med ryssarna i hälarna.
Koschorrek skrev dagbok i fält trots att det var förbjudet. Han skrev på de papperslappar han kom över. Eftersom det var straffbart sydde han in anteckningarna i vapenrockens foder, och gav dem till sin mor vid de sällsynta permissionerna.
Efter kriget glömdes asken med dagboken bort. När han i början av 1990-talet återförenades med sin frånskiljda fru och dotter fick han en kartong med krigsminnen och däribland anteckningarna.
Som tonåring vid 1940-talets början var författaren en mycket ivrig och ambitiös rekryt i Wehrmacht. Dagboken avslöjar hans upphetsning vid den första sammandrabbningen med fienden på den ryska steppen.
Han kom för sent in i armén för att ha fått uppleva de första årens tyska framgångar med snabba framryckningar över de enorma vidderna. Koschorreks vardag blev istället att alltid vara i underläge och på defensiven, ofta utan fungerande utrustning eller tillräckligt med materiel. Sårad flera gånger med längre sjukpermissioner.
Det var under dessa omständigheter Koschorrek blev en av dem som kamraterna gav hedersnamnet Frontschwein.
