Tryckfrihet på villovägar Om Aftonbladsmålet och dess följder

Svenska staten köpte sig fri från en process i Europadomstolen. Det blev slutpunkten på det så kallade Aftonbladsmålet.

Bakgrunden var de hot Alexandra Pascalidou med flera utsattes för av nynazister genom en Aftonbladsjournalists agerande. I Högsta domstolen frikändes samtliga, men målet fördes vidare till Europadomstolen, där det alltså aldrig kom upp.

I boken visar Gunnar Persson, verksam vid Stockholms universitet, tydligt det dilemma som blivit uppenbart i den svenska tryckfriheten.

Bli först med att recensera och betygsätt boken Tryckfrihet på villovägar Om Aftonbladsmålet och dess följder - du kan vinna 200 kr varje månad i tävlingen "Månadens recension".

Det började med en bild på internet med en maskerad och beväpnad man utanför en lägenhetsdörr tillhörande Alexandra Pascalidou och Michael Alonzo. Trots allt det som åklagaren vet om denna internetpublicering har inget åtal väckts. Den historia som utgör rättsfallet Aftonbladsmålet ledde förvisso till åtal, men inte till några fällande domar. Bakgrunden var en Aftonbladsjournalist nära samröre med nynazister och de hot Pascalidou, Alonzo och även Stockholmspolisens dåvarande presstalesman Claes Cassel utsattes för genom journalistens agerande.
Det hela slutade med att den svenska regeringen, med skattemedel, köpte sig fri från process i Europadomstolen, dit Pascalidou, Alonzo och Cassel hade överklagat målet med hänvisning till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Samtidigt drev regeringen igenom en grundlagsändring som de facto ger den typ av kränkningar detta åtal avsåg ett fortsatt grundlagsskydd. I Tryckfrihet på villovägar beskriver jur Dr Gunnar Persson vid Stockholms universitet de uppseendeväckande och hittills okända turerna kring dessa händelser och det dilemma för svensk tryckfrihet som därigenom blivit uppenbart.