Fokus forskning Vetenskapsjournalistikens olika roller

Det finns ingen lag som påbjuder det, men för att allmänheten och dess folkvalda inte skall stängas ute från vetenskapens värld krävs att massmedierna följer utvecklingen och granskar den. Klarar vetenskapsjournalisterna uppgiften att skilja de berättigade larmen från de falska? Är denna för oss alla så betydelsefulla rapportering tillförlitlig eller manipulerad av kommersiella intressen och vetenskapsmän, som vet att uppmärksamhet kan ge forskningspengar snabbare än genomarbetade forskningsrön?

Detta är några av frågorna som medicinjournalisten och författaren David Finer ställer när han granskar vetenskapsjournalistiken i svenska massmedier och intervjuar journalister och forskare. David Finer hör inte till dem som ropar "vargen kommer" på var och varannan sida. Men det är ändå uppenbart att vetenskapsjournalistiken - med få undantag - alltmer håller på att underkastas samma kommersiella lagar, tidspress och aktualitetskrav som annan nyhetsproduktion. Nästa steg är kanske att sälja den som underhållning ...

David Finer är medicinsk journalist. medieforskare. doktorand och verksam vid Karolinska Institutet. Han är även ordförande i Sällskapet Svenska Medicinjournalister.

(Seelig)

Bli först med att recensera och betygsätt boken Fokus forskning Vetenskapsjournalistikens olika roller - du kan vinna 200 kr varje månad i tävlingen "Månadens recension".

I tider när dokusåpors pseudonyheter likt sport, brott och sex säljer som smör i solksken kan det förvåna att vetenskapsnyheter är efterfrågade i nästan lika stor utsträckning. Det är ofta ett mer svårtillgängligt material men det har i gengäld en så mycket större betydelse för människors säkerhet, välbefinnande och utveckling. Enligt vetenskapsjournalisten och medieforskaren David Finer tillhör nyheter om vetenskap och forskning det som beslutsfattare men även en bredare allmänhet helst konsumerar. Vad det beror på och i vilken utsträckning massmedierna tillfredställer denna - som man kan tycka - glädjande nyfikenhet är ämnet för boken som ges ut av Institutet för Mediestudier i samarbete med Sellin & Partner Bok och Idé AB.

David Finer tar avstamp i en ögonblicksskildring av svenska massmedier i slutet av 2004 och går igenom ett nummer av Dagens Nyheter i detalj. Redan här kan läsaren skönja både positiva och negativa tendenser. Till de förra hör att vissa vetenskapsredaktioner är resursstarka, har kritisk massa och arbetar under drägliga villkor. Till det mer oroväckande inslagen hör att de flesta medieföretagen saknar resurser för vetenskaplig specialbevakning vilket har ökat beroendet av allmänreportrar och inköpt material. Den kunniga och väl underbyggda kritiska bevakningen av dessa gigantiska fält lyser då med sin frånvaro vilket öppnar för manipulation eller onödigt skrämmande mediedrev.

Finer, som bygger sin studie på erfarenheter som medicinreporter, en lång rad intervjuer och andras forskningsresultat, noterar att forskare och företag i ökad utsträckning förbigår massmedierna för att istället söka kommunicera direkt med allmänheten. Det sker genom reklam men också i ökad utsträckning via nya och allt snabbare medier i "cyberspace". Finer varnar för att möta detta med att göra vetenskapsnyheterna mer underhållande till förfång för den kritiska granskning som måste till innan forskare, företag och myndigheter bildar en svårgenomtränglig järntringel som i långa stycken stänger allmänheten ute.