Ladugården : om lantbrukets bebyggelse och arkitektur 1600-2000

Sverige sägs ha en högeffektiv mjölkproduktion, där korna lever fritt i byggnader planerade för lösdrift och där modern teknik tar hand om mjölken från ko till butik. Men vad har i så fall hänt med lantbrukets traditionella miljö? Har den vardagliga och välkända ladugården den mest framträdande byggnadstypen på landsbygden helt försvunnit och ersatts av nya anläggningar? Eller produceras det fortfarande mjölk i byggnader med anor från 1700-talet? Stämmer de föreställningar om stordrift och modernt lantbruk som finns i mångas medvetande?

En rad frågor har ställts inför arbetet med boken Ladugården, som tillkommit inom ett omfattande forskningsprojekt knutet till Nordiska museet. Som utgångspunkt för en studie av jordbrukets teknik- och byggnadsutveckling under fyra hundra år har sex av landets mjölkproducerande gårdar dokumenterats. Människors nyttjande av byggnaderna har stått i fokus för undersökningen, som även inbegriper jordbrukets historiska villkor och där kontexten för landsbygdens byggnader har mejslats fram. Genom den nyvunna kunskapen framträder också en ny bild av dagens ladugård, där traditionen är högst närvarande.

Ulrich Lange är agrarhistoriker och docent i konstvetenskap med inriktning på lantbrukets miljö. Han är idag verksam vid Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet.

Bli först med att recensera och betygsätt boken Ladugården : om lantbrukets bebyggelse och arkitektur 1600-2000 - du kan vinna 200 kr varje månad i tävlingen "Månadens recension".