Vår svenske tomte : sägner och folktro

"Den lille grå" är till sin karaktär och sitt uppträdande snarast motsatsen till den fryntlige julklappstomten. Han är verkligen ingen mysande gammelfarfar i julhandelns tjänst utan en liten vresig gubbe som det är bäst att hålla sig väl med. Det fick många erfara på bondesamhällets tid. Om någon misskötte djuren eller på annat sätt uppträdde så som tomten inte gillade kunde vederbörande få en rungande örfil eller en välriktad spark i ändan av den ständigt övervakande tomten.

Men han kunde också vara en stor skämtare och upptågsmakare och folk berättade gärna om hans lustiga spratt. Självklart delade han aldrig ut några klappar på julen. Det stred mot hela hans karaktär. Han skulle ha gåvor i stället. Ett rågat grötfat med en stor smörklick var en obligatorisk traktering på de flesta håll i landet.

Ebbe Schön skildrar i sin bok detta väsens liv och leverne i ett brett perspektiv. Han visar hur uppfattningen om tomten varierade från bygd till bygd och redogör också för vad vi vet om hans historiska rötter, som sträcker sig djupt ner i hedendomen.

Folkloristen och litteraturvetaren Ebbe Schön har särskilda förutsättningar att återge vår gamla folktro och dess berättarmotiv. I nästan två decennier har han skött landets största folkminnessamling vid Nordiska museet i Stockholm och har där tagit del av de svenska bygdernas sägner om tomtar, troll, näckar, skogsfruar och andra folktroväsen. Han har skrivit ett stort antal böcker i ämnet, både för barn och vuxna, och medverkat i mer än tusen radio- och TV-program. Som föreläsare är han välkänd över hela Sverige.

(Seelig)

Bli först med att recensera och betygsätt boken Vår svenske tomte : sägner och folktro - du kan vinna 200 kr varje månad i tävlingen "Månadens recension".

"Den lille grå" är till sin karaktär och sitt uppträdande snarast motsatsen till den fryntlige julklappstomten. Han är verkligen ingen mysande gammelfarfar i julhandelns tjänst utan en liten vresig gubbe som det är bäst att hålla sig väl med. Det fick många erfara på bondesamhällets tid. Om någon misskötte djuren eller på annat sätt uppträdde så som tomten inte gillade kunde vederbörande få en rungande örfil eller en välriktad spark i ändan av den ständigt övervakande tomten. Men han kunde också vara en stor skämtare och upptågsmakare och folk berättade gärna om hans lustiga spratt. Självklart delade han aldrig ut några klappar på julen. Det stred mot hela hans karaktär. Han skulle ha gåvor i stället. Ett rågat grötfat med en stor smörklick var en obligatorisk traktering på de flesta håll i landet. Ebbe Schön skildrar i sin bok detta väsens liv och leverne i ett brett perspektiv. Han visar hur uppfattningen om tomten varierade från bygd till bygd och redogör också för vad vi vet om hans historiska rötter, som sträcker sig djupt ner i hedendomen. Folkloristen och litteraturvetaren Ebbe Schön har särskilda förutsättningar att återge vår gamla folktro och dess berättarmotiv. I nästan två decennier har han skött landets största folkminnessamling vid Nordiska museet i Stockholm och har där tagit del av de svenska bygdernas sägner om tomtar, troll, näckar, skogsfruar och andra folktroväsen. Han har skrivit ett stort antal böcker i ämnet, både för barn och vuxna, och medverkat i mer än tusen radio- och TV-program. Som föreläsare är han välkänd över hela Sverige.