Svenska apan

Joakim Pirinen gör sin efterlängtade debut som prosaist med en samling korta, fristående texter som på ett intrikat sätt vävs samman till en helhet. Några av dem har framförts av författaren på Spoken Word-festivaler och intima undergroundaftnar och redan blivit smått klassiska. Berättelserna är ömsom drastiska, som tecknade serier, ömsom poetiska och undflyende eller näst intill abstrakta. Personer återkommer, ofta i monologform, teman tas om och spegelvänds. Till och med den numera obligatoriska mordhistorien finns med - här med fler och värre tilltygade offer än någonsin. Den svenska apan är en volym som inte liknar någonting annat. Texterna låter sig inte heller inordnas i någon genre, de lever snarare i mellanrummet mellan dessa. Likväl handlar de på ett otvetydigt sätt om Sverige av idag. Verkligheten är igenkännbar, fast undflyende som i en dröm. Det här är en bok där realismen löper amok och där surrealismen landar mitt i den svenska bostadsdebatten. Boken är illustrerad med helsidesbilder av författaren.

(Seelig)