Konsten att härska : Gustaf III inför sina undersåtar

När Gustaf III besteg tronen 1771 hade Sverige upplevt en tid av ständervälde och svag kungamakt. För att stärka sin maktposition utnyttjade Gustaf III en hel uppsättning symboler för att iscensätta sig själv som härskare. Ordnar, titlar och medaljer blev tecken på kunglig nåd och genom dem knöt han inte bara lojala adelsmän till sig utan också präster, borgare och bönder. I noga regisserade ceremonier och scener kunde han framstå i olika härskarroller, som vid instiftandet av Vasa hovrätt 1776, där han var den lagstiftande konungen. Genom kriget mot Ryssland 17881790 ville han vara de stora krigarkonungarnas like, en Gustav II Adolf eller Fredrik den store.
I "Konsten att härska" undersöker Henrika Tandefelt genom tre delstudier hur Gustaf III genom s.k. nådevedermälen, ceremonier och krigiska dåd skapade sig själv som härskare. Härskandet och härskarrollerna beskrivs som delar av en helhet. Rollerna var i djupaste mening härskandets kärna, hävdar författaren. Boken är en bearbetad version av Henrika Tandefelts doktorsavhandling från 2007.