Lise Meitner och den nya fysiken

Detta är en efterlängtad biografi på svenska över en av den moderna vetenskapens pionjärer, den österrikiska kärnfysikern Lise Meitner, som 1938 lyckades tolka kärnklyvningsprocessen. Det var en upptäckt, som kom att förändra vårt tidevarv.

Lise Meitner hade, trots motstånd från en mansdominerad forskarvärld, inlett sin banbrytande forskning i Berlin redan på 1910-talet. Hennes långvariga och nära samarbete med Otto Hahn blev fruktbärande. Trots Lise Meitners betydande insatser blev det dock Hahn ensam som erhöll nobelpriset, ett förhållande som stuckit eftervärlden i ögonen.

Den berlinska forskargruppen splittrades som en följd av nazisternas maktövertagande. Lise Meitner var liksom åtskilliga av sina kolleger av judisk börd. Hon lämnade Tyskland och bosatte sig i Sverige, där hon så småningom fick medborgarskap. Det var i Kungälv, som hon i december 1938 formulerade den största naturvetenskapliga upptäckt, som någonsin utförts på svensk mark, genom att förklara hur och varför en urankärna kan klyvas.

Denna upptäckt påverkade på ett förskräckande vis utgången av det andra världskriget. Lise Meitner kom nu att djupt engagera sig för freden och har kommit att bli en portalfigur inom den internationella kvinnorörelsen. I Bengt Forkmans bok lär vi inte bara känna ett dramatiskt kvinnoöde. Här möter vi även Lise Meitners namnkunniga kolleger inom den vetenskap, som kanske mer än någon annan kom att sätta sin prägel på vår tid.

Karaktäristiskt för lundafysikern Bengt Forkman (*1930) är hans starka intresse för hur högenergetiskt ljus påverkar atomkärnor, får dem att vibrera och rotera, får dem att sända ut små byggstenar och förändras eller rentav spricka. Om detta har han forskat i drygt 50 år. Ljuset har han fått från olika typer av elektronacceleratorer. Denna forskning har han skildrat i det vetenskapshistoriska verket Och det blev ljus Hur MAX-lab kom till, växte upp och blev stort, 2001. Karaktäristiskt för honom är också hans stora intresse för att förmedla kunskapens glädje till andra. Tillsammans med sin hustru Barbro är han känd för universitetsprojektet Barn möter Forskare, där barn får möta forskare, höra föreläsningar, deltaga i experiment och ställa frågor.

Bli först med att recensera och betygsätt boken Lise Meitner och den nya fysiken - du kan vinna 200 kr varje månad i tävlingen "Månadens recension".

Detta är en efterlängtad biografi på svenska över en av den moderna vetenskapens pionjärer, den österrikiska kärnfysikern Lise Meitner, som 1938 lyckades tolka kärnklyvningsprocessen. Det var en upptäckt, som kom att förändra vårt tidevarv.

Lise Meitner hade, trots motstånd från en mansdominerad forskarvärld, inlett sin banbrytande forskning i Berlin redan på 1910-talet. Hennes långvariga och nära samarbete med Otto Hahn blev fruktbärande. Trots Lise Meitners betydande insatser blev det dock Hahn ensam som erhöll nobelpriset, ett förhållande som stuckit eftervärlden i ögonen.

Den berlinska forskargruppen splittrades som en följd av nazisternas maktövertagande. Lise Meitner var liksom åtskilliga av sina kolleger av judisk börd. Hon lämnade Tyskland och bosatte sig i Sverige, där hon så småningom fick medborgarskap. Det var i Kungälv, som hon i december 1938 formulerade den största naturvetenskapliga upptäckt, som någonsin utförts på svensk mark, genom att förklara hur och varför en urankärna kan klyvas.

Denna upptäckt påverkade på ett förskräckande vis utgången av det andra världskriget. Lise Meitner kom nu att djupt engagera sig för freden och har kommit att bli en portalfigur inom den internationella kvinnorörelsen. I Bengt Forkmans bok lär vi inte bara känna ett dramatiskt kvinnoöde. Här möter vi även Lise Meitners namnkunniga kolleger inom den vetenskap, som kanske mer än någon annan kom att sätta sin prägel på vår tid.

Karaktäristiskt för lundafysikern Bengt Forkman (*1930) är hans starka intresse för hur högenergetiskt ljus påverkar atomkärnor, får dem att vibrera och rotera, får dem att sända ut små byggstenar och förändras eller rentav spricka. Om detta har han forskat i drygt 50 år. Ljuset har han fått från olika typer av elektronaccelerato-rer. Denna forskning har han skildrat i det vetenskapshistoriska verket Och det blev ljus ¿ Hur MAX-lab kom till, växte upp och blev stort, 2001. Karaktäristiskt för honom är också hans stora intresse för att förmedla kunskapens glädje till andra. Tillsammans med sin hustru Barbro är han känd för universitetsprojektet Barn möter Forskare, där barn får möta forskare, höra föreläsningar, deltaga i experiment och ställa frågor.