Lifsens rot

Den som älskar glada dagar varder fattig! heter det hos Syrak.
Rönnogs far uppfostrar sina barn med det språket, tills det står där som HOTET - till vänster om huvudet. Men sistingen Love kommer och är Själva Glädjen; "han förljuvade dem som tog i honom."
När Love dör i Rönnogs famn står fadern oemotsagd med sitt Glädjen är en idiot!
Rönnog är skräckslagen men stark, och får en viss självständighet som mejerska i Norrbotten i början av seklet. Med en stormande hårväxt, tunn hy och en röst som kan skälla och sjunga förälskar hon sig ursinnigt och urskillningslöst.
Tills hon träffar IsakMårten. Då har hon inget val längre. Om hon bara finge ha honom för sig själv! Men IsakMårten lever redan i en värld av kärlek. Rönnog blir husmor i en stuga full av den sortens glada dagar som brukar övergå i svammel och svält - och en rasande svartsjuka mellan sonhustru och svärfar, mellan syskon och svägerska.

Efterord av Birgitta Holm
Kommentar av Åsa Larsson