Vem leder Sverige mot framtiden? : Om förutsättningarna för strategiskt politiskt beslutsfattande

Världen genomgår en biomedicinsk revolution. Den ger hopp om radikala genombrott även ifråga om sjukdomar som cancer och demens. Samtidigt bidrar den till att medicinsektorn läkemedel, biotech och medicinteknik är en av de mest dynamiska, forskningsintensiva framtidsbranscherna. Detta ger en enorm chans för Sverige, som under ett halvt århundrade har befunnit sig vid den internationella frontlinjen inom medicinsk forskning och industri.
Hur tar vi vara på chansen? Sätts frågan om framtidens forskningsmiljöer och näringsliv allra överst på den politiska dagordningen. Om inte, vad beror det på?
Hans Bergström analyserar dessa centrala frågor, med särskild inriktning på hur regeringen arbetar och handlingslogiken hos landets ledning. Håkan Gergils beskriver i en bilaga hur några andra länders regeringar och premiärministrar däribland de nordiska valt att möta framtiden.
Skriften är den första inom ramen för SNS projekt om biomedicin som framtidsbransch.
Hans Bergström, DN:s förre utgivare, är docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet samt har varit gästforskare vid Stanford och fellow vid Harvard. Han arbetade i regeringskansliet 197680 och skrev sin avhandling, Rivstart? (1987), om beslutsverkligheten för nya regeringar. Sedan 2003 bor han i USA och följer där särskilt medicinsk forskning och läkemedelsmarknad.
Håkan Gergils är analytiker på det egna företaget Ecofin. Han har nyligen på SNS utgett uppmärksammade skrifter om de nordiska innovationssystemen.

Bli först med att recensera och betygsätt boken Vem leder Sverige mot framtiden? : Om förutsättningarna för strategiskt politiskt beslutsfattande - du kan vinna 200 kr varje månad i tävlingen "Månadens recension".

Världen genomgår en biomedicinsk revolution. Den ger hopp om radikala genombrott även ifråga om sjukdomar som cancer och demens. Samtidigt bidrar den till att medicinsektorn läkemedel, biotech och medicinteknik är en av de mest dynamiska, forskningsintensiva framtidsbranscherna. Detta ger en enorm chans för Sverige, som under ett halvt århundrade har befunnit sig vid den internationella frontlinjen inom medicinsk forskning och industri.

Hur tar vi vara på chansen? Sätts frågan om framtidens forskningsmiljöer och näringsliv allra överst på den politiska dagordningen. Om inte, vad beror det på?

Hans Bergström analyserar dessa centrala frågor, med särskild inriktning på hur regeringen arbetar och handlingslogiken hos landets ledning. Håkan Gergils beskriver i en bilaga hur några andra länders regeringar och premiärministrar däribland de nordiska valt att möta framtiden.

Skriften är den första inom ramen för SNS projekt om biomedicin som framtidsbransch.

Hans Bergström, DN:s förre utgivare, är docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet samt har varit gästforskare vid Stanford och fellow vid Harvard. Han arbetade i regeringskansliet 197680 och skrev sin avhandling, Rivstart? (1987), om beslutsverkligheten för nya regeringar. Sedan 2003 bor han i USA och följer där särskilt medicinsk forskning och läkemedelsmarknad.

Håkan Gergils är analytiker på det egna företaget Ecofin. Han har nyligen på SNS utgett uppmärksammade skrifter om de nordiska innovationssystemen.