Konstruktionen av en stormakt : kungamakt, skattebönder och statsbildning 1595-1640

Svenska skattebönder var kring sekelskiftet en, ur ett allmäneuropeiskt perspektiv, ganska ovanlig grupp. Staten var beroende av deras välvilja för sin verksamhet, de ägda själva sin jord och de utgjorde ett stånd i den svenska riksdagen. Detta innebar en teoretisk möjlighet till politiskt inflytande. Men hur var det i praktiken? Svensk forskning har inte varit ense på den punkten och ingen bredare undersökning av regeringens beredvillighet att tillmötesgå bönderna har gjorts. Faktum är att ingen djupare undersökning av om bönderna alls hade ett politiskt program har gjorts. Nu är de emellertid gjorda, i vart fall för perioden 1595 - 1640. Resultatet visar att svenska skattebönder verkligen hade en unik ställning. Vissa regenter bjöd verkligen in bönderna till ett politiskt samarbete, men böndernas möjligheter att få gehör för sin politik var direkt knutna till den betydelse deras politiska stöd hade för regenten.

Statsformeringsprocessen har också livligt diskuterats inom svensk forskning. På senare tid har forskningen blivit medveten om att formeringen av en stat kanske inte bara var ett ovanifrånprojekt, utan att statsformeringen också kunde påverkas underifrån. Det kan vara rimligt att tänka sigregenteneller regeringen somen primär statsbyggare, som kunde låta sig påverkas av de sekundära statsbyggarna, d v s intressegrupper som tryckte på underifrån. Det är också rimligt att föreställa sig att den primära statsbyggaren var tvungen att tillmötesgå vissa nyckelgrupper vid formeringen av statsapparaten. Frågan är om en av dessa grupper utgjordes av det svenska bondeståndet.

Med dessa två huvudsakliga frågeställningar arbetar författaren Johan Holm i en avhandling som i stor utsträckning bygger vidare på hans artiklar i ämnet.