Nya perspektiv på Saltsjöbadsavtalet

Saltsjöbadsavtalet har en smått mytisk framtoning i svensk historieskrivning. Avtalet slöts 1938 mellan LO och SAF och inledde en lång period av arbetsfred och samarbete mellan arbetsmarknadens parter. Enligt den dominerande historieskrivningen tvingade en allt starkare arbetarrörelse under hot om lagstiftning arbetsgivarna att ingå en historisk kompromiss: den svenska modellen. Följden blev ett mentalitetsskifte mot samarbetstänkande, färre arbetsmarknadskonflikter och frånvaro av statlig inblandning i lönebildningen.

Alla myter förtjänar att granskas och ifrågasättas. I Nya perspektiv på Saltsjöbadsavtalet ger forskare inom samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen nya perspektiv på Saltsjöbadsavtalet och den svenska modellen. Skilda marknadsförhållanden i den skyddade och konkurrensutsatta sektorn och arbetsgivarnas drivande roll anges som viktiga faktorer bakom Saltsjöbadsavtalets tillkomst.

LO och SAF slet hårt med att disciplinera sina egna medlemmar, men samarbetade inbördes. De formella regler om arbetsfred som infördes i avtalet hade relativt liten betydelse jämfört med själva samförståndstanken som möjliggjorde systemet med samordnade centrala förhandlingar under 1950- och 60-talen. Detta förhandlingssystem bidrog i sin tur till kontrollerade lönekostnadsökningar och låg arbetslöshet. I boken behandlas också obeaktade aspekter av Saltsjöbadskomplexet, till exempel sambandet med kartellagstiftningen, genusfrågor kring avtalets tillkomst samt den motsägelsefulla statliga politiken för yrkesutbildningen.

Christer Lundh är professor i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet.

Bli först med att recensera och betygsätt boken Nya perspektiv på Saltsjöbadsavtalet - du kan vinna 200 kr varje månad i tävlingen "Månadens recension".