Alexanders arvtagare : historien om grekerna i Mellanöstern och Indien

"Idag dog kungen. Moln." Babylons stadsskrivare visste inte hur rätt han hade när han antecknade vädret den 10 juni år 323 f Kr, dagen när Alexander den Store dog. För molnen drog omedelbart ihop sig över Alexanders enorma imperium, när den unge kungens generaler började slåss om arvet. Seleukos Segraren blev den mest framgångsrike av dem: han blev herre över huvuddelen av det gamla perserriket, från Syrien till Afghanistan. Alexanders Arvtagare handlar om seleukiderriket och om den hellenistiska värld som skapades efter Alexanders erövringar: en rik blandkultur mellan grekiskt och österländskt. Den hellenistiska perioden var en tid av enastående framsteg där vetenskapen och konsterna blomstrade, trots att krigen egentligen aldrig upphörde efter Alexanders död. De seleukidiska kungarna kämpade i över tvåhundra år för att hålla samman sitt brokiga rike. Ett tag var de mäktiga nog att utmana självaste Rom, men i mitten av 100-talet f Kr började imperiet falla samman under förödande inbördeskrig, och till slut störtades dynastin av Pompejus. Alexanders Arvtagare handlar om en oförtjänt bortglömd och mycket dramatisk del av antikens historia. Perspektivet är annorlunda, men många av karaktärerna är väl kända: Pyrrhus, Hannibal, Scipionerna, Mackabéerbröderna och sist men inte minst Julius Caesar, Marcus Antonius och Kleopatra. Men boken presenterar också halvt sagolika figurer från historiens utkanter, som Menander, den grekiske kungen som erövrade norra Indien och blev ett buddhistiskt helgon.