Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva
(inbunden)av Ann Heberlein
Ann Heberlein, teologie doktor i etik, fick med sin förra bok Det var inte mitt fel om konsten att ta ansvar en stor publik. Hon har undervisat vid universitet, är en ofta engagerad föreläsare i etiska frågor och är också mycket verksam som debattör och skribent, bland annat i Sydsvenskan och Expressen. Ann Heberlein lider sen tjugoårsåldern av den psykiska sjukdomen bipolär typ 2 som tidigare kallades manodepressivitet.
Fler böcker av Ann Heberlein
|
|
|
|
|||
Ett gott livAnn Heberlein (e-bok) |
En liten bok om ondskaAnn Heberlein (e-bok) |
Kränkningar och förlåtelseAnn Heberlein (häftad) |
Det var inte mitt fel : om konsten att ta ansvarAnn Heberlein (pocket) | |||
|
147:- Visa
|
99:- Visa
|
156:- Köp
|
39:- Köp
|
Kundrecensioner
Det är så
2011-03-15 en i mängden
Ann skriver exakt som det är. Livet med en sk:Bipolär sjukdom är ofta sä jävligt.Samtidigt som det finns många perioder då man mår riktigt bra o det mesta funkar. Jag har levt med min sjukdom i 40 år. Jag är maka/mor/mormor/farmor och arbetade 65% i 30år
Ann Heberlein berättar öppet om sin ångest
2010-03-13 Kristina Simar lektöe/bokrecensent
Jag tycker att detta var en fantastisk bok, en riktig sträckläsarbok. Ann Heberlein skriver så öppet och känslomässigt om sin svåra ångest och sina självmordstankar. Hon skriver också om kända författare som Virginia Woolf, Karin Boye och Sylvia Plath som trots sina framgångar inte orkade med sina liv utan tog självmord. Det är väldigt strongt gjort av Ann Heberlein att gå ut och berätta så öppet om sin psykiska diagnos, eftersom hon är ett känt namn. Själv har jag arbetat på ett sjukhusbibliotek och hade där hand om de psykiatriska avdelningarna. Många patienter anförtrodde sig till mig om saker de inte ville tala om för vårdpersonalen. Tyvärr blev många lämnade ensamma när de som mest behövde stöd. Nu är det 2010 och fortfarande är det fult att ha en psykisk diagnos. Jag tycker att Ann Heberleins bok bör läsas av många. Både anhöriga, arbetskamrater och i studiesyfte. En otroligt bra bok som jag rekommenderar varmt.
Ointressant sjukdomsjournal
2009-11-28 Mikkel
Instämmer med LenaMagna. Detta gav mig inget. Känner inte till Ann H. sedan tidigare men antar att hon är en känd och intressant person. Varför annars vill vi läsa hennes egenförfattade sjukdomsjournal? Hittade inget allmängiltigt i texten. F ö var boken dåligt korrekturläst. Författaren skriver tydligen under sina sjukdomsperioder (maniskt!) men man hoppas att förlaget då kan hjälpa henne med lite korrektur... En del avsnitt var riktigt dåliga.
För mörkt, för hopplöst
2009-03-10 LenaMagna
Hyllad och omdiskuterad bok, nappat på det. Besviken. Två stjärnor för Anns genomtänkta språk, märks att hon är på topp som skribent. I övrigt förstår jag inte poängen med att redogöra för subjektiv personlig uppfattning av svår psykisk sjukdom/störning. Om fokus låg på omgivningens känslor och upplevelser skulle det vara intressant, men inte när berättelsen är egocentrerad. Man läser och undrar: Och? Och var är ljuspunkten? Var är vägen till solen, kopplingen till verklighetens stora perspektiv? Var är kärlek? Eller har jag inte fattat ett dugg kanske, men tycker att bokens primära läsarsegment är andra med samma störning och deras anhöriga, och det borde inte vara så. Man förväntar mer av Ann Heberlein.
