Nu har det banne mig gått för långt! : arga brev till Radionämnden
(kartonnage)av Mattias Boström, Martin Kristenson, Fredrik Af Trampe
Varför svärs det så mycket i tv? Kan inte radioledningen byta ut uttrycket "jävlar anamma" mot det minst lika kraftfulla "Gerda Amanda"?
Hur kan ni låta Ardy Strüwer och Lasse Åberg trampa på bröd i en av sina sketcher när miljoner människor över hela världen svälter?
Borde det inte vara olagligt att låta en sådan dumsnut som Robban Broberg leda radions firarprogram?
Vem gav Tore Wretman tillstånd att resa till fjällen och grilla två rödingar? Har producenterna rymt från ett mentalsjukhus?
Nu har det banne mig gått för långt! tar oss tillbaka till den tid då Sverige bara hade två tv-kanaler, vars otacksamma uppgift var att producera program som skulle tillfredsställa en befolkning på åtta miljoner människor. Att det var lättare sagt än gjort var något som Radionämnden, den myndighet som var satt att granska sändningarna, snabbt fick erfara.
Varje dag strömmade det in brev från tittare som fått nog av sex, sprit och svordomar, som kände sig kränkta, eller ville klaga på den politiska propagandan. I boken finns de roligaste, argaste och mest förbluffande breven till Radionämnden, 19671987. Tillsammans ger de bilden av ett Sverige som bara är några decennier tillbaka i tiden, men som ändå känns oändligt avlägset.
Om författartrions förra bok, Sveriges sämsta skivomslag:
"En av de roligaste böckerna som har kommit den här våren [...] en svensk kulturgärning [...] en bok som man bör ha i bokhyllan"
Magnus Utvik, SVT
"Jättekul!"
Spanarna, SR
Hur kan ni låta Ardy Strüwer och Lasse Åberg trampa på bröd i en av sina sketcher när miljoner människor över hela världen svälter?
Borde det inte vara olagligt att låta en sådan dumsnut som Robban Broberg leda radions firarprogram?
Vem gav Tore Wretman tillstånd att resa till fjällen och grilla två rödingar? Har producenterna rymt från ett mentalsjukhus?
Nu har det banne mig gått för långt! tar oss tillbaka till den tid då Sverige bara hade två tv-kanaler, vars otacksamma uppgift var att producera program som skulle tillfredsställa en befolkning på åtta miljoner människor. Att det var lättare sagt än gjort var något som Radionämnden, den myndighet som var satt att granska sändningarna, snabbt fick erfara.
Varje dag strömmade det in brev från tittare som fått nog av sex, sprit och svordomar, som kände sig kränkta, eller ville klaga på den politiska propagandan. I boken finns de roligaste, argaste och mest förbluffande breven till Radionämnden, 19671987. Tillsammans ger de bilden av ett Sverige som bara är några decennier tillbaka i tiden, men som ändå känns oändligt avlägset.
Om författartrions förra bok, Sveriges sämsta skivomslag:
"En av de roligaste böckerna som har kommit den här våren [...] en svensk kulturgärning [...] en bok som man bör ha i bokhyllan"
Magnus Utvik, SVT
"Jättekul!"
Spanarna, SR
Passar bra ihop
|
De som köpt den här boken har ofta också köpt Jag är Zlatan: Zlatans egen berättelse (inbunden) av Zlatan Ibrahimovic, David Lagercrantz | |||
|
Pris för båda:
254:-Köp
|
Fler böcker av författarna
|
|
|
|
|||
Svåra sudokubokenMattias Boström (pocket) |
Du vet att du är svensk...Mattias Boström (kartonnage) |
Sveriges sämsta skivomslagMattias Boström, Martin Kristenson, Fredrik Af Trampe (inbunden) |
Bisarra böckerMattias Boström, Per Olaisen (inbunden) | |||
|
41:- Köp
|
79:- Köp
|
94:- Köp
|
92:- Köp
|
Kundrecensioner
Det finns 1 recension av boken Nu har det banne mig gått för långt! : arga brev till Radionämnden.
Skriv en recension du också - du kan vinna 200 kr varje månad i tävlingen "Månadens recension".
Arga brev till radionämnden
2010-05-06 Kristina Simar lektör/bokrecensent
Sammandraget av boken var att den var väldigt upplysande och riktigt intressant. Hoppas att en del av de klagande läser denna bok. Det skulle vara intressant att veta om de har samma åsikt idag som då. Var dessa program verkligen så stötande? Fortfarande klagas det mycket på vissa program. Det finns numera oändligt många kanaler att välja mellan. Då borde det väl finnas något som passar alla, och om inte, varför inte titta på en bra film eller trycka på avstängningsknappen, lyssna på en bra CD eller tänd lite ljus och läs en bra bok? Det finns faktiskt annat man kan göra än att tvinga sig att sitta och titta på ett dåligt program. För 50 år sedan fanns det en avstängningsknapp och den finns där än konstigt att så få inte kan hitta den.
