Lilla smycket

Svårt att hänga med i de olika turerna. Ganska många patallela tankar som ploppar upp på huvudkaraktären. Börjar bra men sen finns ingen direkt story.

Ingen författare i min smak, har inte läst något mera. Brukar alltid läsa något av" Årets nobelpristagare"
Skulle rekommendera den till vissa utvalda i bekantskapskretsen.

"Lilla Smycket" är lika kort som den är djup. Huvudkaraktären, Thérèse, känns så ensam och hjälplös att läsaren försätts i ett nästintill klaustrofobiskt tillstånd. Hon drivs av rädsla och en längtan bort, fången i ett Paris där varje gathörn rymmer ett osynligt känslomässigt rum, likt en glasmonter i ett museum, fullt av obehagliga barndomsminnen; varje promenad genom staden tvingar henne att passera dessa rum och återuppleva det förflutna gång på gång. I takt med att boken och hennes ångest... Läs hela recensionen

En underbar liten bok som jag inte vill vara utan! Miljöbeskrivningarna doftar och smakar Paris. Personerna fängslar. Språket är fantastiskt.

Hade svårt att hålla mig vaken när jag läste denna bok. Störande med tunnelbana- och gatunamn. Rörigt. Handlingen berörde mig inte.

Gillade denna bok. Att.få.med.så mycket på så.få.sidor. Mänsklig värme i en.undaglidande värld.
En.mycket lättläst nobelpristagare. Rekommenderas, helt klart. Skall läsa fler av Patrick Mondiano.

Lilla smycket är mycket bra! Jag fängslades av boken för dess "lätthet" samtidigt som den har djup och är fylld av ångest. Den griper tag i läsaren.
Vill verkligen rekommendera den!
Kerstin Cedergren

Boken är kort, men man bör låta den ta tid.
Det gör inget om man läser om ett stycke.
Prosan försätter en i en sorts sorgsen känsla.
"Lilla Smycket" är ju också ensam och hon känner
sig övergiven. Men när allt är svart, kommer ändå
ljuset.
/Inger

Som en liten saga om en ung olycklig och ensam flicka som söker sin identitet. Hon har svårt att närma sig människor och vill helst vara ensam. Man riktigt känner hennes känslor och blir berörd. Boken har också en bra skildring av Paris.

Någon vecka efter att jag läst ut boken försökte jag komma ihåg vad den handlade om. Det tog ett tag och när jag till sist mindes kunde jag bara komma ihåg ramverket, knappt några detaljer eller enskilda händelser.
Det är absolut inget fel på språket eller sättet att berätta, men innehållet ger mig ingenting.

Inte en dålig bok, men den var lite tunn. Temat var hur huvudpersonen fastnat i det förflutna.

Jag saknade lite mer djup, karaktär, personlighet. Man väntade sig en vändning, ett klimax, men det kom inte riktigt. Jag märkte vissa sekvenser som antagligen var välskrivna på orginalspråk, men översättaren inte lyckats fånga rytmen riktigt.

Intressanta hopp i tiden mha små fraser, men det blev också litet tjatigt. Kanhända fungerade även det bättre på orginalspråk.

I Lilla smycket möter vi en ung kvinnas sökande i Paris. Paris känns nära, få tidsmarköer och den här berättelsen skulle kunna utspela sig i stort sett när som helst. Vi får följa med i sökandet efter en person samtidigt som vi faller in i att huvudpersonen hamnar i ett sökande i sig själv.

Boken är kort och allt det viktigaste finns med. Förmodligen finns mer med. Efteråt vet man inte om man förstått allt, kanske fanns fler svar än man anar.

Det här är en bok att spara, att läsa om, och att läsa om igen.

Med boken? Den är som en dröm. Fragmentarisk och osammanhängande. När boken var slut undrade jag vad den skulle tjäna till...

Ointressant och overklig. Förstod först efteråt att det handlade om Patricks egen barndom efter en intervju som jag såg på TV.

Boken visar hur beroende vi är av sammanhang och hur farligt det är att undertrycka behovet. Personerna runt Therese är ömsint skildrade. Kylan hos paret Valadier känns förfärlig. När Modiano lyckas göra skildringen med så få sidor blir den ett mästerverk. Jag kommer strax att läsa min andra bok av honom. Dora Bruder.

Jag uppskattade den varma tonen av medmänsklighet som Therese upplever i sina möten med goda människor. Detta i kontrast till andra betydligt kyligare relationer. De lösa trådar som jag upplevde i början av boken knöts ihop på ett skickligt sätt. Bortstött av sin mor faller hon i glömska men föds på nytt i en känslomässig islossning.

Min första Modiano men absolut inte den sista. Kan varmt rekommenderas.

Om man bott några år i Paris är det mycket man känner igen - mycket kändes igen . Det finns nog ingenstans man kan vara så ensam som i en storstad! Känner att jag bör läsa om den - det är snabbt gjort. Som smakprov på Modianos författarskap . citerar Jönköpings-Posten " En roman på 128 sidor som säger mer än de flesta nutida tegelstensromaner"

Intressant vinkling och fin känsla för mijlöer. Ha gärna en karta över Paris framför dig för att förstärka känslan av närvaro vid läsningen.

En komprimerad skildring av en ung kvinnas plågsamma möte med sitt förflutna, där en kärlekslös mor för satt allt för stor prägel på sin dotter.

Även denna bok av Modiano är helt sagolik -man följer med i varenda mening och den är så skickligt skriven. Tragisk men ändå vacker.

Lättläst språk med lite spännande innehåll, man väntar på vad som ska hända till slut, efter all tid hon l läge ned på sökande.

Lilla smycket är en utmärkt introduktion till Modianos författarskap. Boken anger tonen, tillvarons mysterier och frågetecken, främlingskap och ensamhet och samtidigt spänningsskapande, hur ska det gå?, vad hände egentligen och hur blir det i fortsättningen?

En bok som man inte lägger ifrån sig, när man börjat att läsa. En fängslande skildring från ett dåtida Paris.

Rekommenderar att läsa boken. Lättläst för att vara en nobelpristagare. En tankvärd historia som är lite spännande. Ska nog läsa den en gång till!

Det var en sorglig berättelse om en ung ensam flicka, hennes tankar
på sin barndom som ju inte varit så lätt. Hon fick lite hjälp på slutet
så man hoppades hennes framtid skulle bli lättare.

En underbart kort bok med en täthet som givit mycken inspiration till samtal om den i vår läsegrupp.Det blev en ovanligt livlig och tankeväckande diskussion där om boken.

Jag hade svårt att sätta mig in i jag-personens "franska nerver". Dessutom krävs en ganska ingående kännedom om Paris tunnelbane- och gatunät. Har man inte det blir det en ganska tung och rörig läsning. Jag läste Lilla smycket direkt efter det att jag läst Richard Fords "Canada". En bok som delvis har samma tema, nämligen en svår barndom. Den berörde mig mycket mer.

I ett litet format men ändå så stort, då Modiano lyckas med konststycket att kasta fram ett känslofullt minne till ytan utan att tappa djupet! Man sträckläser boken!

Läste med stort intresse. Välformulerad, beskrivande och spännande. Jag längtar redan till att läsa mer av denna författare. Rekommenderas varmt!

En ovanligt lättläst nobelpristagare och en föredömligt tunn bok som rekommenderas både för eget bruk och som julklapp. passar bra att skicka på posten.

Jag har ingen alls Pariskunskap, så hans ständiga vandrande på olika gator gav väl inte så mycket, men den lilla berättelsen var ju ändå tänkvärd.

Jag läste den här lilla boken med stor möda. Den var alldeles förfärligt tråkig tycker jag. Det är möjligt att språket är vackert och bra - men när historien är så ointressant så hjälper inte det. Patrick Modiano lär ju skriva samma berättelse i alla sina böcker så jag är nöjd med att ha läst den här korta boken. Vill man nödvändigtvis försöka sig på Patrick så är ju en så här kort bok inte så dum.

En "Juvel" i litteraturen vet jag inte om man kan kalla boken för.Lite rörigt ibland så svårt att veta om det är poesi eller bara fumligt skrivet.Det jag fann intressant var att författaren i övrigt beskriver platser,människor så verklighetstroget,ungefär som när man läser en dagbok.

En mycket berörande bok där varje ord hade betydelse, varje mening och varje andhämtning. Den väckte många tankar om mig själv och mitt eget liv också...

Boken är spännande och man fastnat lätt, jag vill ha mer och den slutar så himla abrupt många frågor som inte fått svar.

Fördel om man känner till Paris eftersom hela skeendet utspelas här. Trots att det handlar om en ensam människa och hennes känslor finns en spänning genom hela boken, som gör att man har svårt att lägga den ifrån sig, Stundtals är man osäker på om de upplevelser hon beskriver är något som skett i hennes barndom och inte i nuet. Lättläst, enkelt språk.

Innehållet i boken förs framåt på ett suggestivt sätt, oväntade händelser presenteras som av en tillfällighet. Efterhand växer innehållet utåt och inåt och bildar en alltmer absurd väv. Ytligt händer inte så mycket men det är en rad subtila förändringar som tillsammans bildar en obehaglig stämning där det blir allt svårare att förhålla sig som läsare. Jag kände mig "indragen" i denna stämning och delaktig i de öden som beskrivs. Det är skickligt författat!

Att läsa en bok från årets nobelpristagare i litteratur är en upplevelse i sig.
Boken är i te färdigläst ännu så jag vill inte recensera mer.

Snabbt blir man delaktig och jag kände mig oftast identisk med huvudpersonen. Berättelsen ebbar ut i en blandkänsla av hopp och förtvivlan. Om man kan Paris och känner igen dess miljöer och gator tror jag behållningen blir än större. Lättläst!

Att läsa den senast utsedda Nobelpristagaren i litteratur känns alltid lika spännade och ovisst. Av årets pristagare Patrick Modiano fanns vid offentliggörandet endast några få verk omedelbart tillgängliga. Lilla smycket, var ett av dessa. Modiano har haft en tragisk och ensam uppväxt. Hans känslor av detta går igen i boken liksom i flera andra av hans verk, känslor som han uppenbarligen ständigt måste bearbeta. Skall man sammanfatta känslostämningen i boken så kan man enklast använda ord som... Läs hela recensionen