Svensk ringmärkningsatlas. Vol. 3, Tättingar = Passerines

Den tredje av tre volymer som presenterar de samlade återfynden från svensk ringmärkning av tättingar. Var tillbringas vintern, vilken väg flyttar de och hur gamla blir de är några av alla de frågor som här får svar. För över 100 år sedan, juli 1911 försågs den första fågeln, en fjällvråk, med ring i trakten av Kiruna. Detta innebar starten för den svenska ringmärkningen. Sedan dess har mer än 12 miljoner fåglar ringmärkts i Sverige, och det är huvudsakligen tack vare ett stort antal skickliga amatörer som denna fantastiska forskningsinsats har kunna genomföras. Genom ringmärkning får fåglarna en ”identitet” och deras livsöden kan följas om de återfinns. Många återfynd av ringmärkta fåglar görs av allmänheten, både i Sverige och i utlandet. Metodens framgång är därmed beroende av att den som hittar en märkt fågel sänder en rapport om fyndet till den adress som finns ingraverad på ringen och berättar när, var och hur fågeln påträffats. Som tack erhåller alla rapportörer ett svar som berättar om fågelns levnadshistoria. De samlade fynden från svensk ringmärkning, som presenteras i denna bok, ger en unik biologisk information om de fåglar som någon del av året befinner sig i Sverige. Var tillbringar de vintern? Vilken väg flyttar de? Var häckar de? Finns det skillnader i flyttning mellan gamla och unga eller mellan honor och hanar? Hur gamla blir de? Vad råkar de ut för? Detta är en del av de frågor som denna bok försöker att besvara, samtidigt som den visar att det är en hel del vi fortfarande inte känner till om våra fåglar. Med hjälp av kartor, diagram, faktarutor och kortfattade texter presenteras här för första gången en sammanställning av de resultat som erhållits för olika arter. Atlasen är ett samarbetsprojekt mellan Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm och Sveriges Ornitologiska Förening. Denna volym är den sista i en serie av tre.