Som ingen annan poet i Norden är Inger Christensen både i främsta stridslinjen för det nya och så klassisk som litteratur någonsin blir. Ännu efter sin död känns hon ung, modern och revolutionär, den mest självklara danska referensen för de sista decenniernas språkkritiska poesi. Samtidigt låter sig hennes dikter mätas med vad som helst sedan litteraturens gryning.
Såsom de riktigt stora oftast gör, så växer Inger Christensens författarskap organiskt fram från och med debuten: Redan i Ljus [1962] är hon en färdigutvecklad diktare. När hon långt senare gör sin mest legendariska, sjungande diktinläsning, är det från debuten hon läser. En diktbok om världsskapelsen som natur, som mänskligt jag och som språk; allt i magisk spänning och samklang.
I översättning av Marie Silkeberg.
INGER CHRISTENSEN [1935- 2009] föddes i Vejle på Jylland. Utöver poesi och prosa skrev hon också dramatik och essäistik. Fram till sin död var hon år efter år en självskriven kandidat till Nobelpriset i litteratur.
MARIE SILKEBERG har utöver Ljus även översatt systemdiktverket Det, samt romanerna Det målade rummet och Azorno.
»När man läser Ljus i dag ser man hur allt som senare skall komma tycks planterat i debutboken. Inger Christensens litteratur kommer att lysa genom sekler.« | Anna Hallberg, Dagens Nyheter
»Kategorier som modernt och klassiskt känns helt oväsentliga när man talar om Inger Christensens litteratur - den bär tidlöshetens prägel. I sin första, svindlande vackra diktsamling riktar hon ljuset mot världen. Vi ser, och det är gott.« Ann Lingebrandt, Helsingborgs Dagblad
»Kropp och språk bildar ett helt som söker överbrygga avståndet mellan människa och värld. I denna omöjliga strävan lyser diktens ljus ännu starkt, mer än femtio år senare.« | Karin Nykvist, Svenska Dagbladet
»Det är fullt möjligt att Inger Christensen är världens bästa poet, åtminstone om vi nöjer oss med 1900-talet. Ljus är dikt skriven i fullständig koncentration och i fullständig kommunikation med läsaren.« | Björn Kohlström, Bernur
