Signums svenska kulturhistoria. Renässansen

Renässansen är den andra av åtta delar. Den behandlar huvudsakligen 1500-talet, ett omvälvande århundrade, både nationellt och internationellt. Europa tog alltmer ledningen för den kulturella och politiska utvecklingen i världen. Amerika och andra världsdelar exploaterades, de första seglatserna runt jorden genomfördes och det växande habsburgska väldet framstod som ett imperium där solen aldrig gick ner. Kunskap, åsikter och rykten spreds med en fart som aldrig förr med hjälp av den nya boktryckarkonsten. Humanismen blomstrade, inom naturvetenskaperna gjordes banbrytande upptäckter och på det religiösa område inträffade reformationen, som hastigt spred sig från ett land till ett annat, ofta underblåst av den lokala fursten som ivrigt grep möjligheten att på kyrkans bekostnad tillvälla sig mer makt om sina undersåtar.

Gustav Vasa var i detta och många andra avseenden en typisk representant för en modern furstemakt. Han och än mer sönerna var sanna renässansfurstar och väldiga byggherrar och konstälskare. Vid hovet trängdes tillresta konstnärer, musiker och humanistpoeter. Samtidigt gick livet sin gilla gång ute i byarna och städerna. I kyrkan predikade prästen för en menighet som endast långsamt vande sig av med de katolska sedvänjorna. I de för rikets finanser viktiga gruvorna arbetades det hårt, lag och rätt skipades på tingsstockarna och fram emot seklets slut återupprättades Uppsala universitet. Överallt hushållade man efter bästa förmåga, liksom man med liv och lust deltog i ofta hårdhänta lekar eller utkorade majgrevar.

Innehåll: Inledning, Att skapa en nation med historiens hjälp,Växande furstemakt och folkligt motstånd, Den lärda kulturen, Lag och rätt, Den bildade ädlingen, Reformationen, Bibelöversättningar, Katolikerna, Gruvdriften, Fester, Matvanor, Lek och idrott, Porträtt.

(Seelig)

Bli först med att recensera och betygsätt boken Signums svenska kulturhistoria. Renässansen - du kan vinna 200 kr varje månad i tävlingen "Månadens recension".

Renässansen är den andra av åtta delar. Den behandlar huvudsakligen 1500-talet, ett omvälvande århundrade, både nationellt och internationellt. Europa tog alltmer ledningen för den kulturella och politiska utvecklingen i världen. Amerika och andra världsdelar exploaterades, de första seglatserna runt jorden genomfördes och det växande habsburgska väldet framstod som ett imperium där solen aldrig gick ner. Kunskap, åsikter och rykten spreds med en fart som aldrig förr med hjälp av den nya boktryckarkonsten. Humanismen blomstrade, inom naturvetenskaperna gjordes banbrytande upptäckter och på det religiösa område inträffade reformationen, som hastigt spred sig från ett land till ett annat, ofta underblåst av den lokala fursten som ivrigt grep möjligheten att på kyrkans bekostnad tillvälla sig mer makt om sina undersåtar.

Gustav Vasa var i detta och många andra avseenden en typisk representant för en modern furstemakt. Han och än mer sönerna var sanna renässansfurstar och väldiga byggherrar och konstälskare. Vid hovet trängdes tillresta konstnärer, musiker och humanistpoeter. Samtidigt gick livet sin gilla gång ute i byarna och städerna. I kyrkan predikade prästen för en menighet som endast långsamt vande sig av med de katolska sedvänjorna. I de för rikets finanser viktiga gruvorna arbetades det hårt, lag och rätt skipades på tingsstockarna och fram emot seklets slut återupprättades Uppsala universitet. Överallt hushållade man efter bästa förmåga, liksom man med liv och lust deltog i ofta hårdhänta lekar eller utkorade majgrevar.

Innehåll: Inledning, Att skapa en nation med historiens hjälp,Växande furstemakt och folkligt motstånd, Den lärda kulturen, Lag och rätt, Den bildade ädlingen, Reformationen, Bibelöversättningar, Katolikerna, Gruvdriften, Fester, Matvanor, Lek och idrott, Porträtt.