Röster från Remfabriken

I stadsdelen Gårda i Göteborg, där moderna kontorskomplex i dag dominerar, ligger en fabrik som påminner om det Gårda som förr var en livlig stadsdel med många industrier. Både byggnaden, maskinerna och inventarierna är förklarade som byggnadsminne. Det gör Göteborgs Remfabrik till en unik kulturmiljö. Här finns möjlighet till ett besök och en upplevelse av en nästan orörd industri från tidigt 1900-tal. Det var inte mycket som förändrades fram till nedläggningen 1977.

På fabriken tillverkades drivremmar i närmare hundra år, en arbetsplats som nästan helt dominerades av kvinnor. Kvinnor som spolade, tvinnade och vävde garnet till de remmar som varen förutsättning för att ångmaskiner skulle kunna, ja driva hela industrialismen framåt.

I Röster från Remfabriken berättar dessa kvinnor, men även disponenten och kamrern, om hur de levde sina liv i en av Gårdas många fabriker. Dessa berättelser, tillsammans med en guidning av "Bosse på Remma", täcker hela fabrikens verksamhetsperiod också det som hänt efter nedläggningen då Föreningen Göteborgs Remfabrik tog på sig uppgiften att göra fabriken till ett levande museum.

Intervjuerna och de många fotografierna ger en stark bild av hierarkin, av isande vinterkyla och bullriga vävstolar, av uppoffring, gemenskap och yrkesstolthet.

Bli först med att recensera och betygsätt boken Röster från Remfabriken - du kan vinna 200 kr varje månad i tävlingen "Månadens recension".

I stadsdelen Gårda i Göteborg, där moderna kontorskomplex i dag dominerar, ligger en fabrik som påminner om det Gårda som förr var en livlig stadsdel med många industrier. Både byggnaden, maskinerna och inventarierna är förklarade som byggnadsminne. Det gör Göteborgs Remfabrik till en unik kulturmiljö. Här finns möjlighet till ett besök och en upplevelse av en nästan orörd industri från tidigt 1900-tal. Det var inte mycket som förändrades fram till nedläggningen 1977.

På fabriken tillverkades drivremmar i närmare hundra år, en arbetsplats som nästan helt dominerades av kvinnor. Kvinnor som spolade, tvinnade och vävde garnet till de remmar som varen förutsättning för att ångmaskiner skulle kunna, ja driva hela industrialismen framåt.

I Röster från Remfabriken berättar dessa kvinnor, men även disponenten och kamrern, om hur de levde sina liv i en av Gårdas många fabriker. Dessa berättelser, tillsammans med en guidning av "Bosse på Remma", täcker hela fabrikens verksamhetsperiod också det som hänt efter nedläggningen då Föreningen Göteborgs Remfabrik tog på sig uppgiften att göra fabriken till ett levande museum. Intervjuerna och de många fotografierna ger en stark bild av hierarkin, av isande vinterkyla och bullriga vävstolar, av uppoffring, gemenskap och yrkesstolthet.