Vecket : Leibniz och barocken

Vecket är ett både historiskt och spekulativt försök att sätta Leibniz filosofi i förbindelse med en "barock" estetik. Gilles Deleuze spårar begreppet veck - le pli - på alla områden i Leibniz tänkande. Därmed blir vecket ett operationellt drag som verkar hos Leibniz på samma sätt som i 1600-talets barocka konst i stort.

I Vecket når Deleuzes speciella sätt att skriva filosofi sin fulländning, ett sätt som bygger på en fundamental identifikation med den författare han kommenterar - inget är honom mer fjärran än en kritik som vill påvisa svagheter och inkonsistenser. Istället handlar det å ena sidan om att tränga djupt in i det historiska materialet, å andra sidan om att utveckla den egna tanken genom att skapa en historisk iscensättning. På så vis formar sig boken både till en noggrann historisk analys och ett i högsta grad egensinnigt spekulativt tänkande.

Deleuze spårar begreppet veck - le pli - på alla områden av Leibniz tänkande, från den monadologiska metafysiken till matematiken, fysiken, synen på materien etc. I Deleuzes läsning blir vecket till ett operationellt drag som i olika former - inveckling, utveckling, veckning - verkar inte bara i Lebniz tänkande, utan också inom såväl 1600-talets barocka konst som inom samtida estetiska uttryck som musiken, poesin och bildkonsten.

Förord av Sven-Olov Wallenstein.

"Oj." (Malte Persson, Exp)

"det är oavbrutet fascinerande genom den dramatiska laddning som genomsyrar texten." (Pauli Olavi Kuivanen, NT)

Den franske filosofen Gilles Deleuze (1925-1994) har fått stor uppmärksamhet utanför filosofernas begränsade krets. Hans inflytande över den samtida diskussionen inom allt från arkitektur, film och psykoanalys till politisk teori är omfattande och genomgripande.

(Seelig)