Kalla kriget och Sverige

Under hela det kalla kriget hävdades som huvudlinje för den svenska utrikespolitiken "alliansfrihet i fred, syftande till neutralitet i händelse av krig". Samtidigt påpekades nödvändigheten av "ett efter våra förhållanden starkt försvar".

Den svenska neutralitetspolitiken uppvisade under det kalla kriget en hög grad av kontinuitet, trots att regeringarna och utrikesministrarna växlade.

I denna bok tas ett antal viktiga frågor upp som berör Sveriges agerande under det kalla kriget. Under Kongokrisen var det svenska engagemanget omfattande. Därmed spelade Sverige en inte obetydlig roll i en konflikt där USA och Sovjetunionen stod mot varandra.

Under Vietnamkriget gjorde Sverige ett försök att främja ett förhandlingsklimat mellan de stridande parterna. "Operation Aspen" blev dock ingen framgång.

Från början av 1980-talet till mitten av 1990-talet var ubåtsintrången ett besvärande problem för Sverige. Dramatiken var stor efter det att den sovjetiska ubåten 137 hade gått på grund i Karlskrona skärgård i oktober 1981. Den största ubåtsjaktoperationen utspelade sig i Hårsfjärden i oktober 1982. Den svenska regeringen avlämnade båda gångerna protestnoter till Sovjetunionen.

I ett kortare avsnitt kritiseras vad UD gjorde - och framför allt inte gjorde - för att få hem Raoul Wallenberg från Sovjetunionen. Slutligen konstateras att den spionmisstänkte översten Stig Wennerström inte borde ha placerats på UD, där han kunde fortsätta med sitt spioneri för rysk räkning.

ROLF H. LINDHOLM är jur. dr i internationell rätt och f.d. minister i UD.

Han har tidigare utgivit:

"Upptäcktsresor i Oceanien, Arktis och Antarktis", 2007

"Upptäcktsresor i Amerika" , 2007

"Upptäcktsresor i Asien" , 2007

"Upptäcktsresor i Afrika", 2007

"Huvudlinjer i Dag Hammarskjölds Vägmärken" , 2006

"Historiska platser; En resa genom Sverige" , 2003

alla ovan hos

www.books-on-demand.com

"Sverige under kalla kriget" (2000 - www.santerus.se)

samt

"Sveriges neutralitet" (1987 - slutsåld).