Visar resultat för..."beata"

Läkemedelsberäkning upplevs av många studenter som svårt, men myten att matematik handlar om talang stämmer inte. Alla studenter har de förutsättningar som krävs för att lära sig att räkna, men det är viktigt att hitta en strategi för uträkning som fungerar och att tro på sin förmåga.Denna bok vänder sig främst till studerande på sjuksköterskeprogrammet men kan även användas under utbildning till andra yrken där ordinationer av läkemedel behöver omsättas i praktiken.

Detta är en reviderad och uppdaterad upplaga som innehåller repetition av matematiska grunder användbara inom läkemedelsberäkning, grundläggande begrepp, förslag på räknemodeller, genomgång av specifika lösningar vid olika typer av beräkningar och övningsuppgifter med facit.

Till boken hör ett rikt digitalt stöd som presenterar räknemodellerna på ett pedagogiskt sätt. Det digitala stödet innehåller även övningsuppgifter och filmatisering av autentiska situationer där en sjuksköterska visar hur beräkningar och beredning av läkemedel sker i det kliniska arbetet.

Om författarnaTräna läkemedelsberäkning har reviderats av Beata Molin, leg. farmaceut och barnmorska och Marie Therborn, leg. sjuksköterska med specialistutbildning inom akutsjukvård och anestesi. Båda är lärare i läkemedelsberäkning och verksamma på Sophiahemmet Högskola.

Sagt om boken"Författarna har i denna bok gjort en enkel och väl strukturerad genomgång med korta tydliga exempel, och flera räkneexempel och övningsuppgifter. Efter en kort påminnelse om matematiska grunder går författarna direkt in på läkemedelsberäkningens kärna. De använder sig av vanliga räkneregler som lärs ut i grundläggande matematik på gymnasienivå, och ger olika exempel på hur man kan lösa en uppgift, både genom uträkning med formel och genom ekvationslösning. Detta ger läsaren möjlighet att välja vilken metod man vill använda sig av. En bok som vänder sig till framför allt sjuksköterskestudenter på ett kort och koncist sätt utan att krångla till det."BTJ-häftet nr 20, 2015 Lektör Ulf Nilsson.

Boken beskriver de reproduktiva organens anatomi och fysiologi samt de tillstånd och sjukdomar som kan drabba dessa. Den skildrar även graviditet och förlossning, omvårdnaden av mamma och barn samt amning och bröstkomplikationer. Den tar också upp reproduktiv och sexuell hälsa, hbtqi-frågor, våld och våldsutsatthet i relation till reproduktiv och sexuell hälsa samt kvinnlig könsstympning.

Målgruppen är i första hand studenter på sjuksköterskeprogrammet, varför boken inleds med en översikt över sjuksköterskans kompetensbehov och ansvarsområden inom området. Boken är även lämplig för annan vårdpersonal som arbetar inom reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa.

FörfattarnaBeata Molin är barnmorska, leg. farmaceut och med. dr vid Karolinska institutet. Hennes forskning fokuserar på långvarig smärta relaterad till graviditet och förlossning. Hon har mångårig erfarenhet av undervisning på både grund- och avancerad nivå och arbetar för närvarande som lektor på Röda korsets högskola.

Gynekologi är leg. sjuksköterska och leg. barnmorska med närmare 40 års klinisk erfarenhet samt med. dr vid Karolinska institutet. Hennes forskningsområde är smärta i samband med elektivt kejsarsnitt samt infertilitet och pedagogik. Hon är lektor på Sophiahemmet högskola där hon under lång tid har undervisat i bland annat gynekologi och obstetrik.

"När mammor dör växer det sly överallt" , så skriver Göran Tunström. Men pratar vi om det?  

När Charlotte Sirc hastigt förlorade sin mamma som femtonåring saknade hon berättelser om flickor och kvinnor som varit med om samma sak.

Här berättar 31 kvinnor mellan 18 och 77 år om erfarenheten av att mista sin mamma.  

Ärligt och nära beskriver de hur mammas död har påverkat dem som flickor, kvinnor, döttrar och mammor. Berättelserna beskriver den djupaste sorgen efter en saknad mamma men också lättnaden då en gammal och sjuk mamma får gå bort.  

Trots att ensamheten i sorgen är ett gemensamt drag i berättelserna kan sorgen även ge styrka och kraft att gå vidare. I efterordet beskriver socionom och leg psykoterapeut Lotta Polfeldt olika teorier, begrepp och perspektiv kring sorg och ger exempel på hur mammas död kan påverka på kort och lång sikt.   Boken är framförallt riktad till döttrar med samma upplevelser men kan likaväl läsas av söner utan mödrar, anhöriga och professionella som möter sörjande i sitt arbete. Syftet är att lyfta in döden i livet och att ge styrka och kraft att prata om döden.

RECENSIONER

"Berättelserna är samlade av Charlotte Sirc som när hon var femton år gammal miste sin mamma i en trafikolycka." "Boken är svår att lägga ifrån sig, förutom när man behöver torka en tår då och då. Den är viktig,välskriven och mycket bra. Berättelserna lyfter det speciella band som finns mellan mor och dotter, ett band som oundvikligen bryts av sjukdom, olyckor, suicid eller av ålder. När bandet bryts påverkar det alltid livet i stort. Olika, men alltid stort. Antologin förmedlar hopp och visar att det trots en obeskrivbar sorg går att leva vidare. När mammor dör bör läsas av många men i första hand av döttrar som förlorat sin mamma.Helhetsbetyg: 4." BTJ

Detta är den första svenska biografin över Zarah Leander. Hennes historia innehåller allt från armod till rikedom, förslagenhet, förtvivlan och jublande lycka. I boken framkommer tidigare okända fakta, bland annat om hennes tid i Tyskland. Vilken var hennes skuld, hennes ansvar? Leanders tyska tid - sex år av hennes liv - tillhör världshistorien.Hon var en kvinna och artist av stort format, en andlig amason. Inte ljuv men väl vacker, begåvad, rolig, ambitiös, passionerad och vänfast. De små orden räckte inte för henne, det visste även hennes vän Karl Gerhard när han presenterade henne: "Gör plats för Zarah, röd som djävulen i håret, vit i själen och med guld i strupen!"Beata Arnborg, kulturjournalist och författare, har tidigare skrivit uppmärksammade och prisbelönade biografier över Vivi Täckholm, Barbro Alving och Kerstin Thorvall.

Det är timmen då friden vågar sig ut. Mördarna är utmattade efter dagens hårda arbete och går hem för att tvätta fötterna och vila. Vi låter våra hjärtan slumra en stund medan vi väntar in nattmörkret för att kunna gå ut och krafsa i jorden efter en jamsrot eller några sötpotatisar att knapra på, en vattenpöl att lapa ur. Där ute, mellan oss och mördarna, håller hundarna till. De har sprungit hela dagen lång, men nu lägger de sig och dåsar med bukarna fullproppade av människokött. När hundarna en gång har frossat på människor finns det ingen återvändo, de ska snart komma att bli förvildade, till och med börja knapra på kött som lever, som rör sig, för de har märkt att det inte längre finns några gränser mellan djuren och deras herrar.

Immaculata, Blanche och Stokely, tre generationer i samma familj som alla på var sitt sätt försöker förhålla sig till hur massakern i Rwanda påverkat dem. Modern, Immaculata, överlever genom att gömma sig i källaren på sin hutugrannes bokhandel i Butare. Hennes son, Bosco, går med i exilrebellarmén, medan hennes tonårsdotter, Blanche, flyr till Frankrike där hon så småningom bosätter sig i Bordeaux och får sonen Stokely.

Nu är Blanche runt 40 år och bestämmer sig för att återvända till Rwanda.  Men när hon återförenas med modern öppnas gamla sår. Tjugoåriga Stokely däremot är fast mellan två länder och försöker förstå var han kommer ifrån och var han hör hemma i en värld där alla band tycks ohjälpligt söndertrasade. Går det att över lands-, språk- och generationsgränser reparera relationerna som slogs sönder av massakern?

Beata Umubyeyi Mairesse föddes i Butare, Rwanda 1979. Hon överlevde folkmordet på tutsierna som startade 7 april 1994 och ödelade landet på 100 dagar, och flydde samma år till Frankrike. Hon är nu verksam som prisad novellist och poet. I samband med att det i år, 2024, är 30 år sedan folkmordet inleddes ger vi nu ut Alla dina skingrade barn, Beata Umubyeyi Mairesses debutroman i vilken hon på lyrisk prosa skicklig flätar samman olika kulturella traditioner och visar på sorgen i spåren av folkmordet. Idag räknas hon som en framstående röst inom samtida afrikansk litteratur och Alla dina skingrade barn har hyllats och har belönats med flera priser, som Prix des cinq continents de la francophonie och Prix des racines et des mots.

"Romanen är en gripande meditation över våldet som skar sönder så många liv. (...) Mairesse's lyriska prosa (...) är förtrollande. Hon skapar vackra meningar för att förmedla känslor eller stämningar.  (...) Mairesse's skickliga sammanvävning av kulturella traditioner är en del av romanens kraft"    The Guardian 

"Genom hela sin magnifika debutroman, tämjer Beata Umubyeyi Mairesse smidigt spöken och tystnader." LE MONDE DES LIVRES  

"Vävd med ett sökt språk, rikt på bildspråk, markerar denna debutroman födelsen av en stark röst inom 'afropolitansk' litteratur." LA VIE

"Denna underbara roman, som drivs av sina hjältars mod, är ett bevis på litteraturens kraft att så frön för en hoppfull och motståndskraftig framtid." ELLE 

"De tre perspektiven och generationsskillnaderna breddar och fördjupar berättelsen. Mairesse skriver en lyrisk prosa, skickligt översatt av Nils Wadström. Meningarna är vackra även när de förmedlar det fruktansvärda. (...) Romanen är sprängfylld av rwandiska ordspråk och seder, vidskepelse och traditioner går hand i hand med den internationella air som de tre huvudkaraktärerna på olika sätt tillför. Detta skickliga sammanflätande av olika kulturella uttryck, i och genom tiden, är också en del av romanens sällsamma kraft. Helhetsbetyg: 5 av 5." BTJ, Anna Thurfjell

"Här flätas en intrig som i en modern medelklassroman med folkmordets logik av avskurenhet. Mairesse skriver om språket; farorna med de abstrakta, döljande metaforerna, faran att inte förstå att ord som avhumaniserar människor snart blir verklighet. Som läsare får man ett tungt hjärta. Men kan lägga det i de bästa händer." SVT, Ulrika Milles

"När jag läser boken rinner orden genom mig. Jag förstår efterhand att banden mellan mor och dotter, man och hustru, mormor och barnbarn, syster och bror, som ibland verkat så osynliga och ogreppbara, har varit där hela tiden." KULT Magasin, Nora Fortes

"'Alla dina skingrade barn' är en historia om människor med dubbla identiteter. (...) Och hoppet om ett nytt, bättre liv växer i mötet mellan dessa familjemedlemmar, som folkmordet drivit isär men som till sist återförenas i Rwanda, på en bänk där de om kvällen berättar sagor för varandra om det som en gång var och det som ska komma." Dagens Nyheter, Ingrid Elam

"Några dagar innan Scener ur hjärtat gavs ut för första gången i augusti 2018 så satte sig Greta utanför Sveriges riksdag och påbörjade sin skolstrejk för klimatet en strejk som pågår än idag, både på Mynttorget i Gamla stan och runtom i världen. Sedan dess har många saker förändrats. Både för henne och för oss som familj.

Denna nya pocketutgåva är en utökad berättelse med nya scener från sommaren 2018 och det som hände i inledningen av Gretas skolstrejk. Pengarna som vi eventuellt tjänar på denna bok kommer att gå till Greenpeace, WWF, Lära med Djur, Fältbiologerna, Kung över Livet, Naturskyddsföreningen, Barn i Behov och Djurens Rätt, via en stiftelse som vi har upprättat. Så är det. För det har Greta och Beata bestämt."

Malena Ernman, maj 2019 

En värmländsk Downton Abbey  

Ha förtroende till solen är en historisk skildring av vardag och fest i den värmländska herrgården Agnhammar under 1800-1900-tal. Boken följer de många kvinnorna som hade sitt hem här.

Berättelsen om Agnhammars kvinnor är fylld av glädje, dramatik, upptåg och sorg. Marie Louise Matton, bokens huvudperson, var en av fyra döttrar som växte upp på Agnhammar. Här lade familjen grunden till sin livsfilosofi som hyllade kunskap, kultur och generositet. Familjens begåvade döttrar var omskrivna i dåtidens press. Den yngsta, pianisten Marie Louise, övertog gården tillsammans med sin man. Tillsammans fick de sex barn varav fem döttrar. De förvaltade arvet framgångsrikt. Marie Louise, familjens humanistiska matriark, blev en känd företrädare för den värmländska herrgårdstraditionen. 

Författarens mor var den sista att födas i herrgården. När hon åldrades sörjde hon att hennes liv och det gamla hemmet båda färdades mot slutet. Herrgårdsbyggnaden revs år 2009, men den entusiasm, fantasi och klokskap som en gång rymdes i det ståtliga huset har bevarats, inte minst i de hundratals brev och fotografier som berättelsen om livet på Agnhammar bygger på.    

Beata Arnborg är författare och har en bakgrund som kulturjournalist, bland annat i Svenska Dagbladet. Hon har skrivit hyllade biografier över Barbro Alving, Kerstin Thorvall och Zarah Leander. För sitt personhistoriska arbete har hon tilldelats priser av såväl Svenska Akademien som Samfundet de Nio.

"Beata Arnborg fyller historien om sin släkts herrgård med sorlande kvinnoröster, pianospel och fras av långa kjolar."

Gunilla Kindberg, nyhetsmagasinet Fokus nr 35

"Hon lyckas fylla historiska fakta med liv, ljus och scener så det blir en fin berättelse om kvinnoliv och om Sverige med många fotografier."

Kerstin Särneö, bokredaktör M Magasin

Signaturen bang (19091987) blev känd redan i tjugoårsåldern som reporter på Dagens Nyheter. Hennes livsberättelse är en historia över 1900-talet. Hon levandegjorde krigens fasor, träffade seklets stora och gav bilder av kunglig pompa. Rolig och slagfärdig blottlade hon orättvisor. Hon tog ställning, för kvinnors rättigheter och mot krig.

Hon var mor och en älskad, amorös kvinna, men hon kämpade livet igenom mot ångest, missbruk och sjukdom. Hon fann trygghet hos Gud.

Beata Arnborg har skrivit den första biografin om Barbro Alving.

Media visar upp bilder på mammor som nattvandrar, mammor som uppvaktar politiker, mammor som skapar nätverk. Mammor som försöker skydda sina barn. För varje skjutning växer mammornas börda av vanmakt och sorg.

Men var är papporna? Var är männen, de unga pojkarnas förebilder? Vad har papporna för roll för det våldsförebyggande arbetet? Vi vet att de finns och att de är minst lika förtvivlade. Men de hörs inte.

I reportageboken Papporna, sönerna, våldet träffar vi poliser, socialarbetare och eldsjälar. Men framförallt pappor, som får komma till tals utan att vi avbryter dem. Gamla som unga, några med kriminell bakgrund, andra som aldrig trampat på fel sida om lagen. Några är födda i Sverige, andra inte. Men varje pappa har sin historia att berätta.  

Motivet känns orimligt, men det ser verkligt ut. Det är precis det fotosurrealism går ut på. Att skapa magiska världar som förenar fantasi och verklighet. Där ingenting är omöjligt. Den här boken tar dig med på en spännande resa tillsammans med sju mästare inom fotomanipulation och fotosurrealism. Förbered dig på en läsning fullspäckad med både kunskap och inspiration. Lär dig hur idéer uppstår, hur processen går till och hur det tekniska hantverket utförs. Varför ljus och skuggor är så viktigt, men varför du inte måste vara någon mästerfotograf för att lyckas. När du läst boken är du redo att ta steget att låta dina egna bildidéer ta form. I din egen fantasivärld finns sedan oändligt att upptäcka.

Antologi med: Sonja Hesslow, Tommy Ingberg, Beata Carlberg, Andreas Varro, Lisalove Bäckman, Saga Wendotte, Erik Johansson

Överintendenten och arkitekten Carl Johan Cronstedt var verksam under en period då vårt land nådde sin höjdpunkt inom arkitektur och inredningskonst, både kvalitetsmässigt och estetiskt. Epoken utgjorde en glansperiod för svensk yrkesskicklighet, där hantverkarna var den yttersta länken i konsumtionsmönstret.

Carl Johan Cronstedt har länge befunnit sig i skuggan av Carl Hårleman, Carl Fredric Adelcrantz och Jean Eric Rehn, vilka alla lyfts fram i den svenska konsthistorien. Enligt samstämmiga uppgifter var Cronstedt en ödmjuk och diskret person som inte framhävde sig själv. Med ökade kunskaper om Carl Johan Cronstedt sker alltmer en omvärdering av hans insatser, som ger honom en välförtjänt plats jämsides med dessa tre nydanare inom 1700-talets svenska arkitektur och inredningskonst. Cronstedt var starkt influerad av den samtida franske arkitekturteoretikern Jaques-Francois Blondel och följde hans motto ” I det enkla skönjer man bäst en arkitekts skicklighet och intelligens”, vilket Sveneby är ett tilltalande bevis för.

Boken ”Beata Sparres och Adam Otto Lagerbergs Sveneby 1752-1773 i samarbete med arkitekten Carl Johan Cronstedt ”ger en ökad förståelse för 1700-talets bostadskultur, som är fundamentet för vår tids moderna hem.

I den här boken fokuserar vi på offentliganställda civila tjänstemän, sådana som verkar inom statlig och kommunal förvaltning. Men alltså inte i krigsmakten. Även så är detta en minst sagt bred kategori som fokus. Man får tänka sig att tjänstemannen, av valfritt kön eller inte, är en person eller en funktion som står närmare politiken, ledningsgruppen, direktionen, verkschefen än den övriga personalen. Var gränserna går, uppåt och nedåt, kan vara flytande. Den typiske tjänstemannen är en handläggare snarare än en beslutsfattare, och tar han/hon beslut är det i allmänhet på delegation. Om den övriga personalen befolkningen utgör en majoritet eller en minoritet, torde vara historiskt bestämt.

Det finns flera goda skäl till valet av skönlitteratur som källmaterial. I diktens och fiktionens form framträder ofta drag i samhällslivet och de sociala relationerna som annars inte uppmärksammas, antingen för att de tas för givna eller för att man inte vill tala om dem. Kanske kan man inte. Visst händer det också att de förgrovas, rentav till groteskeri. Skönlitteraturen kan dessutom vara ett effektivt sätt att komma en viss tidsanda in på livet och bli varse hur den har förändrats och till slut upplösts. Män och kvinnor som skriver noveller, romaner och poesi har inte sällan själva haft erfarenheter av tjänstemannajobb eller kanske tillhört någon profession som fått dem att se ned på, och inte sällan förlöjliga, företrädare för mer okvalificerade tjänstemannasysslor.

Honoré de Balzacs roman Les Employés (Byråkraterna, 1838) lär vara den första skönlitterära framställning som gör tjänstemän i staten till berättelsens huvudpersoner i Balzacs övriga produktion vimlar det annars av litteratörer, kurtisörer, aristokrater, konstnärer, arrivister, bankruttörer, militärer, entreprenörer. Tjänstemannen var då ännu ett maktens redskap, kanske till och med manipulatör, och servilitet snarare än självständighet tycks ha varit hans emblem eller varumärke. Det har förstås inte uteslutit sådana kvaliteter som briljans, intelligens, handlingskraft när det kommer till kritan och en konkret uppgift måste lösas. Balzacs hjälte, Rabourdin, har ett projekt: han vill halvera statsförvaltningens storlek och fördubbla dess skatteintäkter (och naturligtvis blir det bråk).

Men i skildringar av tjänstemän förekommer också olater som långsamhet, indolens, viktigpetteri, trälsinne, konflikträdsla, osjälvständighet litet om vart annat. Hunsade, obefordrade kanslister dräller det av i den ryska litteraturen, liksom sluskar, eviga studenter, suputer.Nej, någon enhetlig grupp med självfallen solidaritetskänsla får vi inte syn på i litteraturen, och det hade vi inte heller väntat oss. Vad vore det för litteratur i så fall?

Medverkande:Beata Agrell, Åsa Arping, Anders Björnsson, Stefan Bohman,Anna Cregård, Eva Fjellander, Anders Hammarlund,Anna Hedlin, Lars Karlsson, Rolf Lind, Johan Lundberg,Per Lundin, Lennart J. Lundqvist, Stellan Malmer, Anna Nyberg,Östen Ohlsson, Ulf Persson, Björn Rombach, Johanna Schiratzki,Karin Svedberg Helgesson och Anna Maria Ursing