Visar resultat för..."lars gunnar"

Språktypologi är ett sätt att klassificera språk utifrån den språkliga strukturen, likheter i ljud-, ord- och satsmönster. Språksläktskap är förhållandet mellan språk och hur språk grupperar sig i olika språkfamiljer. Boken innehåller bl.a. en bred översikt över världens språk.

Om författarnaLars-Gunnar Andersson är professor i modern svenska vid Göteborgs universitet.

I Göteborgslexikon är det knôkat med göteborgska ord och uttryck. Många är allmänt bekanta, som a-män, bamba, dänka, exter, käckt, la, läska, måckli, svale, talla, tetig, tyken, å hâna och änna.

Andra är inte kanske fullt så välkända, som bôdi, dôna, flane, gigga, hånka, joggens, môla, parra, rôta, tjingsa och tjottaheiti. En del är sällsynta numera, som apparell, gojla, kallevanser, klissa, kombarris, môla, môsad, snörflôsa, tjala och ånk.

Annat är så självklart att man inte tänker på det som dialekt, som att man säger tissta för tisdag, jämte för bredvid och mårrfar för morfar. Och när sa du kom å knô senast?

Göteborgslexikon är med bred marginal den mest omfattande ordboken för göteborgskan. Här finns närmare tusen ord och uttryck beskrivna med betydelser, användning, uttal och ursprung. Orden lockar fram bilder och minnen av personer och situationer: Så sa vi när vi spelade boll eller lekte gömme. Så lät det när föräldrarna förmanade oss, eller fastighetsskötaren läxade upp oss. Det ordet använde alltid farmor. Det uttrycket har jag inte hört på 50 år. Och jag som trodde att det bara var i min familj vi sa så. Lexikonet är ett ordalbum för infödda och en vandring i ett nytt språkligt landskap för inflyttade.

Lars-Gunnar Andersson är professor emeritus i modern svenska vid Göteborgs universitet och har bland mycket annat forskat om Göteborgsdialekten och beskrivit den i artiklar, språkspalter och böcker, till exempel Göteborgsgrammatik från 2019. Han är också en välkänd radioröst efter många år som ämnesexpert i radioprogrammet Språket.

Kriminalantologi i Göteborgsmiljö, signerad Mats Ahlstedt med flera.

När Göteborgsförfattaren Mats Ahlstedt, som är välkänd för sina många kriminalromaner, hösten 2017 ledde kursen Skriva deckare på Folkuniversitetets Skrivarakademi visste han inte att det var startskottet till Crime Göteborg. Hans sju elever, i alla vuxenåldrar och med de mest skiftande bakgrunder var taggade. De ville inte släppa taget om det spännande skrivandet. Så de kom överens om att ge ut en bok med var sin novell i Göteborgsmiljö. 

Mats Ahlstedt tar dig tillbaka i tiden till ett brinnande Göteborg och visar girighetens konsekvenser. Magdalena Aznar berättar en ryslig historia från kajen i Gullbergsvass och i Långedrag ställer Astrid Boisen frågan om vem som bär skuld. Stefan Book tar oss till Chalmers och gränslandet mellan ont och gott och i Lisa Brunnströms novell möter ett mobbningsoffer sina demoner i det gamla slakthusområdet. Per Haag startar i Majorna och visar att även i en mörk värld finns ljus och Lars-Gunnar Johansson berättar om en ung student som mördats i Slottsskogen. I den avslutande novellen vandrar vi i queervärlden på Långgatorna där Emel Wennergren utforskar hopplöshet.

I Psykopatologi presenteras en aktuell och vetenskapligt förankrad kunskap om psykopatologi utifrån tre centrala psykologiska teorier: biologisk psykologi

Det är 1600-tal. Jacob Länger och hans äldre bröder har i åratal drömt om att uppföra en kalkugn på sina ägor i Hellvi på norra Gotland. Tillstånd beviljas endast av den abdikerade men ännu inflytelserika Drottning Kristina eller av hennes krigiske kusin Karl X Gustav, ständigt på nya fälttåg.

Berättelsen börjar ett halvsekel tidigare med att Jacobs farföräldrar lämnar ett utsatt isolerat läge vid havsstranden vid Sankt Olofsholm för att köpa Längers gård längre upp i Hellvi socken. Danskarna behärskar fortfarande Gotland och endast några enstaka ämbetsmän har rätten att bränna kalk för export.

Boken vänder sig till historieintresserade gotlandsvänner och till alla som gillar verklighetsbaserade skildringar kryddade med inslag av fiktion.

Lars Gunnar Norén föddes på Lilla Essingen i Stockholm 1957, bor numera i Årsta och är verksam som lantmätare. Släktforskning ledde till insikter om en spännande lokalhistoria på ön under tidigmodern tid.

-Jag ville komma historien in på livet och försöka förflytta mig till 1600-talet. Historiestudier och omfattande research gav mig modet att skriva.

Generationer avlöser varandra på Längers och alla i familjen är inte lika motiverade att påta i jorden, Visbys lockar och en familjekonflikt hotar. Svenskarna stärker greppet runt Östersjön och återtar ön efter sekler av danskt styre, dock utan vapenskrammel.

Kring mitten av seklet föds det för få barn på Längers och bristen på drängar och pigor gör det svårt att hålla jordbruk, fiske, stenbrytning och tingsåtaganden igång. Olycka och sjukdom skärper läget ytterligare, gamar kretsar kring egendomen och armodet hotar. Kloka familjemedlemmar talar klarspråk och bidrar till att utvecklingen sakta vänder åt rätt håll.

Somliga kalkpatroner investerar andras pengar i ständigt nya projekt. Några tar sig vatten över huvudet vilket öppnar möjligheter för en del gutar att skaffa andelar i bruken och ta del av utvecklingen samtidigt som de behåller en fot i det tunna jordlagret.

Möt folket på Längers och deras grannar i vardag och fest, vänskap, svek, framgång och olycka, allt i en historisk kontext som inte begränsas till lokala skeenden. Bevittna lägersmål, mordbrand, människorov och dråp och följ utgången på efterföljande ting. Läs om gudlösa präster riskfyllda sjöfärder.

Det finns en öppning mot nästa bok i en planerad trilogi.

Stor möda har lagts på research, gestaltning och miljöbeskrivningar.

»En välskriven och fängslande text. Idén att skriva om just den epoken är tilltalande, inte så mycket är skrivet om den tiden.«

Gotlands Museum

Nils Länger återvänder till Gotland efter en förlisning. Hemma i Hellvi finner han en gård i sorg efter modern som just dött. Provinsen är som i alla tider strategiskt viktig och danskarna kämpar för att återta ön från den svenska stormakten. Kalkbranschen växer och familjens lilla andel i Lörjebruket ger extrainkomster. Band knyts med granngårdar genom giftermål men familjebildningen kan ta sig krokiga vägar, kärleken lockar till genvägar. En kalkpatronson i Hellvi utbildar sig till lantmätare. Hans arbete med att kartera hemsocknen gestaltas i ett kapitel.

Nya hot växer vid horisonten vid ingången till 1700-talet då omvärldens makter gör gemensam sak för att förändra maktbalansen i norr.

Rika och mustiga källor har givit möjlighet att gestalta livet för familjerna på Längers och granngårdarna Sudergårde och Sajgs. Genom studier av kalkindustrins historia har samspelet mellan småfolk och bjässar i näringen kunnat skildras. Villkoren för branschen och händelser av betydelse för aktörerna vävs in i boken.

Krig och fred i kalkland är en fristående fortsättning på Det bleka guldet (2020)som utspelas kring perioden då  Gotland inlemmades i Sverige. Boken nominerades av Gotlands hembygdsförbund till Årets hembygdsbok 2020.

Lars Gunnar Norén är född 1957. Efter ett arbetsliv som lantmätare ägnar han sig åt skrivande. Han har ett stort intresse för Gotland, dess natur, kultur och historia, i synnerhet kalkbruksepoken fascinerar.

Lars har rötter på ön via morfars far.