Anders Runesson – författare

Arton ledande bibelvetare och specialister presenterar här forskningen om Nya testamentet, om texternas tillkomst, innehåll och tolkning. Boken kombinerar en övergripande presentation av det historiska materialet med åskådliga exempel på hur olika tolkningsmetoder används inom forskningen. Detta är unikt inte bara i Skandinavien, utan även i jämförelse med befintliga utländska introduktionsböcker. Boken är uppdelad i sex kapitel: Inbjudandet till studiet av Nya testamentet, Den historiska miljön, De nytestamentliga texterna, Exempel på olika läsningar av valda texter, Den historiske Jesus, Kristendomen växer fram.

 

 

Författare:

Håkan Bengtsson, teol. dr, högskolelektor i Yrkesrelaterad religionsvetenskap, Uppsala universitet. Forskningsintressen: Qumrantexterna, judendomen under andra templets tid, antisemitism och judisk-kristna relationer under 1900-talet.

Samuel Byrskog, teol. dr, professor i Nya testamentets exegetik, Lunds universitet. Forskningsintressen: Muntlighet och skriftlighet i antika grekiska och romerska miljöer samt tidig kristendom, minnet som identitetsskapande faktor i antika och moderna miljöer, den historiske Jesus, epistolografi och retorik.

Bengt Holmberg, teol. dr, professor emeritus i Nya testamentets exegetik, Lunds universitet. Forskningsintressen: Jesusforskning, särskilt dess metoder, tidig kristen identitet, tillämpning av sociologisk teori inom nytestamentlig exegetik.

Jonas Holmstrand, teol. dr, universitetslektor i Nya testamentets exegetik, Uppsala universitet. Forskningsintressen: Språk- struktur samt översättningsfrågor i Paulusbreven och Första Johannesbrevet, Väktarboken (1 Hen 1–36), den koptiska texten ”Paulus bön” i Nag Hammadi-biblioteket; dessutom trosbegreppet och metaforiken för att tolka Jesu död i den tidiga kyrkan.

Thomas Kazen, teol. dr, professor i bibelvetenskap, Enskilda högskolan Stockholm. Forskningsintressen: Andra templets judendom, den historiske Jesus och tidig kristologi; uppfattningar om kropp, renhet, moral och identitet i tidig judendom och kristendom; förhållanden mellan texters historia, tolkning och tillämpning.

Dieter Mitternacht, teol. dr, docent, Lunds universitet och professor i Nya Testamentet och tidig kristendom, Lutheran Theological Seminary, Hong Kong (nu pensionerad). Forskningsintressen: De paulinska breven, Johannestexter, nya tolkningsmetoder, hermeneutik, genus och religion.

Birger Olsson, teol. dr, professor emeritus i Nya testamentets exegetik, Lunds universitet. Forskningsintressen: Johannesevangeliet och katolska brev, nya tolkningsmetoder, hermeneutik, översättningsfrågor, och bibelns receptionshistoria.

Samuel Rubensson, teol. dr., professor i kyrko- och missionsstudier, Lunds universitet, och seniorprofessor i Östkyrkliga studier vid Enskilda högskolan Stockholm. Forskningsintressen: Kristendomens framväxt och omdaning av det antika arvet, den östliga kristenhetens teologi och historia, klosterväsendet och dess teologi., fil. dr, docent i Nya testamentets exegetik, Lunds universitet, professor i Nya Testamentet, Oslo universitet. Forskningsintressen: Den antika synagogan, Jesus, Paulus, Matteusevangeliet och formandet av kristna identiteter. Mycket av forskningen kretsar kring relationen mellan judar och kristustroende å ena sidan och det grekisk-romerska samhället å den andra.

Anders Runesson, fil. dr, docent i Nya testamentets exegetik, Lunds universitet, professor i Nya Testamentet, Oslo universitet. Forskningsintressen: Den antika synagogan, Jesus, Paulus, Matteusevangeliet och formandet av kristna identiteter. Mycket av forskningen kretsar kring relationen mellan judar och kristustroende å ena sidan och det grekisk-romerska samhället å den andra.

Anna Runesson, teol. kand., fil. lic., doktorand i Nya testamentets exegetik, Lunds universitet, direktor och präst vid Pilgrimscentret i Oslo, Norge. Forskningsintressen: Postkolonial nytestamentlig exegetik med speciellt fokus på metodfrågor, genderfrågor, hermeneutik och kontextuell teologi, samt Markusevangeliet.

Hanna Stenström, teol. dr, högskolelektor, Enskilda högskolan Stockholm. Forskningsintressen: Principfrågor kring de etiska och politiska dimensionerna av exegetisk forskning, med särskild tonvikt på feministiska perspektiv.

Jesper Svartvik, teol. dr, docent i Nya testamentets exegetik, Lunds universitet och gästprofessor i judisk-kristna relationer, Boston College. Forskningsintressen: Den tidiga kristendomens texter (litteraturvetenskap), kontexter (judaistik) och effekter (verkningshistoria).

Kari Syreeni, teol. dr, professor emeritus i Nya testamentets exegetik, Åbo akademi. Forskningsintressen: Evangelierna, narrativ och psykologisk exeges och nytestamentlig hermeneutik.

Mikael Tellbe, teol. dr, docent i Nya testamentets exegetik, Lunds universitet och högskolelektor i Nya testamentets exegetik, Örebro teologiska högskola. Forskningsintressen: De tidiga kristnas socio-historiska kontext, tidig kristen identitet, Paulusforskning, judisk och kristen apokalyptik.

Lauri Thurén, teol. dr, professor i exegetik, Joensuu universitet Finland. Forskningsintressen: Jesu liknelser i narratologiskt och retoriskt perspektiv, Paulus teologi, argu­mentationsanalys.

Håkan Ulfgard, teol. dr, professor emeritus i religionsvetenskap, Linköpings universitet. Forskningsintressen: Tidig judisk och kristen identitetsbildning med särskilt intresse för de bibliska pseudepigraferna och apokryferna, liksom Qumrantexterna, den bibliska litteraturens och föreställningsvärldens verknings- och utläggningshistoria in i nytestamentlig och rabbinsk tid, liksom senare under europeisk medeltid.

Cecilia Wassén, fil. dr, lektor och docent i Nya testamentets exegetik, Uppsala universitet. Forskningsintressen: Dödahavsrullarna, tidig kristendom och judendom, med speciell inriktning på kvinnors historia.

Mikael Winninge, teol. dr, docent och universitetslektor i Nya Testamentets exegetik, Umeå universitet och översättningsdirektor, Svenska Bibelsällskapet. Forskningsintressen: förhållandet mellan tidig judendom och kristendom med varierande metodiska utgångspunkter, Gamla testamentets pseudepigrafer, Qumrantexterna, de paulinska breven och det lukan­ska historieverket.  

Covering the period from 200 BCE to 600 CE, this book describes important aspects of identity formation processes within early Judaism and Christianity, and shows how negotiations involving issues of ethnicity, stereotyping, purity, commensality, and institution building contributed to the forming of group identities. Over time, some of these Jewish group identities evolved into non-Jewish Christian identities, others into a rabbinic Jewish identity, while yet others remained somewhere in between. The contributors to this volume trace these developments in archaeological remains as well as in texts from the Qumran movement, the New Testament and the reception of Paul’s writings, rabbinic literature, and apocryphal and pseudepigraphical writings, such as the Book of Dreams and the Pseudo-Clementine Homilies. The long timespan covered in the volume together with the combined expertise of scholars from various fields make this book a unique contribution to research on group identity, Jewish and Christian identity formation, the Partings-of-the-ways between Judaism and Christianity, and interactions between Jews and Christians.

Covering the period from 200 BCE to 600 CE, this book describes important aspects of identity formation processes within early Judaism and Christianity, and shows how negotiations involving issues of ethnicity, stereotyping, purity, commensality, and institution building contributed to the forming of group identities. Over time, some of these Jewish group identities evolved into non-Jewish Christian identities, others into a rabbinic Jewish identity, while yet others remained somewhere in between. The contributors to this volume trace these developments in archaeological remains as well as in texts from the Qumran movement, the New Testament and the reception of Paul’s writings, rabbinic literature, and apocryphal and pseudepigraphical writings, such as the Book of Dreams and the Pseudo-Clementine Homilies. The long timespan covered in the volume together with the combined expertise of scholars from various fields make this book a unique contribution to research on group identity, Jewish and Christian identity formation, the Partings-of-the-ways between Judaism and Christianity, and interactions between Jews and Christians.

This book charts the shifting boundaries of Judaism from antiquity to the modern period in order to bring clarity to what scholars mean when they claim that ancient texts or groups are “within Judaism,” as well as exploring how rabbinic Jews, Christians, and Muslims have negotiated and renegotiated what Judaism is and is not in order to form their own identities. Belief in Jesus as the Messiah was seen as part of first-century Judaism, but by the fourth or fifth century, the boundaries had shifted and adherence to Jesus came to be seen as outside of Judaism. Resituating New Testament texts within first- or second-century Judaism is an historical exercise that may broaden our view of what Judaism looked like in the early centuries CE, but normatively these texts remain within Christianity because of their reception history. The historical “within Judaism” perspective, however, has the potential to challenge and reshape the theology of contemporary Christianity while at the same time the long-held consensus that belief in Jesus cannot belong within Judaism is again challenged by the modern Messianic Jewish movement.

Die vergleichende Analyse des Markus- und des Matthäusevangeliums hat eine lange Tradition. Seit sich die Theorie von der Priorität des Markusevangeliums in der ersten Hälfte des 19. Jahrhunderts durchgesetzt hat, konzentrieren sich viele Untersuchungen lediglich auf jeweils eines der beiden Evangelien. Dabei steht häufig das eine der beiden Evangelien im Schatten des anderen. Im Unterschied dazu untersuchen die Autorinnen und Autoren der Beiträge, die in diesem Band gesammelt sind, die Evangelien vom Ansatz her vergleichend: Sie wählen unterschiedliche methodische Fragestellungen, um die Evangelientexte im Kontext ihrer Entstehungszeit zu betrachten. Damit tragen sie gleichzeitig zur Diskussion über das synoptische Problem bei und erweitern die Perspektive der herkömmlichen Synoptiker-Forschung um neue Erkenntnisse. Indem sie bisher unbeachtete Aspekte der Evangelienexegese beleuchten, bereichern sie unser Verständnis der literarischen Genese beider Evangelien im ersten Jahrhundert.

Die vorliegende Aufsatzsammlung geht von einem multi-perspektivisch gewählten vergleichenden Ansatz aus, um die Rezeption des Markus- und des Matthäus-Evangeliums in verschiedenen Auslegungskontexten des 1. bis 21. Jahrhunderts aufzuzeigen. Der Schwerpunkt liegt dabei auf Kulturhermeneutik und Theologie. Es wird hierbei besonders die Dynamik der Textinterpretation beleuchtet, die durch die Anwendung der hermeneutischen Parameter wie Geschichte, Religion und Politik im Zuge der Applikation der Texte für die jeweiligen Verstehenskontexte der Interpreten entsteht. Der vorliegende Band stellt den zweiten Teil eines größeren komparativen Projektes dar, das sich der vergleichenden Analyse der beiden frühesten Evangelien widmet - die Beiträge des ersten Bandes (WUNT 271, 2011) untersuchen vor allem die Entstehungsgeschichte der Evangelien im 1. Jh. n.Chr.Mit Beiträgen von: Janice Capel Anderson, Eve-Marie Becker, Adela Yarbro Collins, Detlev Dormeyer, René Falkenberg, Michael Knowles, Hans Leander, Petri Luomanen, Martin Meiser, Mogens Müller, Todd Penner, Anders Runesson, Caroline Vander Stichele, Joseph Verheyden, Benedict Viviano, Stephen Westerholm, Peter Widdicombe

Susan Haber (1957-2006) war Absolventin der York University (Toronto/Kanada) und der McMaster University (Hamilton/Kanada). Sie arbeitete an ihrer Dissertation an der McMaster University und hatte schon verschiedene Aufsätze zur hebräischen Bibel, dem frühen Judentum und dem frühen Christentum veröffentlicht, als sie verstarb. Der vorliegende Band besteht aus Beiträgen von ihren Lehrern, Freunden und Kollegen. Die Aufsätze behandeln Themen von zentraler Bedeutung für das theologische Verständnis des Judentums und des Christentums: Reinheit, Heiligkeit, und Identität. Obwohl es in den einzelnen Aufsätzen nicht immer explizit ausgedrückt wird, bietet ihr Nebeneinander eine Grundlage für den interreligiösen Dialog.Mit Beiträgen von: Ehud Ben Zvi, Yedida Eisenstadt, Eric Grossman, Philip Harland, Thomas Kazen, Martin I. Lockshin, Steve Mason, Adele Reinhartz, Anders Runesson, Eileen Schuller, Baruch J. Schwartz, David Seed, Lily Vuong, Cecilia Wassen, Stephen Westerholm

Für Geistliche, Gelehrte und Laien sind die Briefe des Paulus von großer Bedeutung und ziehen immer wieder neue Leser an. In dieser Aufsatzsammlung hört Anders Runesson auf die Stimme des historischen Paulus - eines Juden, der Nicht-Juden eine Form des Judentums verkündet, um sie vor dem göttlichen Zorn zu bewahren -, erkundet aber auch, was es bedeutet, dieser historischen Figur im 21. Jahrhundert neues Leben einzuhauchen."Anders Runessons Aufsätze bestechen durch drei Merkmale: Sie zeigen eine innovative Herangehensweise zur Rekonstruktion des frühen Christentums, die klassische Erklärungsmodelle aufbricht und vor dem Hintergrund historischer und hermeneutischer Überlegungen neue Zugänge und Perspektiven erschließt. Runesson ist darüber hinaus versiert im Umgang mit den literarischen und archäologischen Quellen, die neu geordnet und interpretiert werden. Und schließlich zeigt sich in seinen Beiträgen das begrüßenswerte Interesse, historische und theologische Forschung zu verbinden. Auch wer nicht allen Ergebnissen zustimmen kann, ist bei der Lektüre beständig herausgefordert, eingefahrene Wege zu überprüfen und gewinnt neue Blickwinkel und Einsichten."Markus Öhler, Universität Wien

Despite the recent explosion of research on ancient synagogues, investigators in the field have hitherto been forced to cull relevant evidence from a vast assortment of scholarly publications. This volume gathers for the first time all of the primary source material on the early synagogues up through the Second Century C. E. In the case of literary, epigraphic and papyrological evidence, catalog entries contain the texts in their original language and in English translation. For archaeological remains, entries provide technical descriptions along with plans and photographs. All listings are accompanied by bibliographic citations and interpretative comments. An Introduction frames the current state of synagogue research, while extensive indices and cross-references allow for easy location of specific allusions. An appendix to the catalog contains source materials on Jewish temples outside of Jerusalem.

Vem var Jesus och har det någon betydelse för kristen teologi idag? Jonas Gardells bok Om Jesus ställer frågan på sin spets i sin brutalt ärliga och uppriktiga diskussion om historiens Jesus Men är Gardells bild av Jesus den bild som han lägger till grund för hela sin syn på Gud och människa ett rimligt historiskt porträtt? Vad händer med de fyra evangelisternas skildringar och tolkningar av Jesus, och hur skall man tänka kring det faktum att dessa författare skrev nästan två tusen år före Gardell? I den här boken gör författaren en kritisk granskning av Gardells bok. Han visar att både evangelierna och kyrkan har tillfört något i förståelsen av historiens Jesus, som inte ens Jesus själv kunde förmedla. Anders Runesson är docent vid Lunds universitet och professor vid McMaster Univer- sity i Canada.