Berit Eldvik – författare

I Urshult kunde en fästman vid 1700-talets mitt i trolovningsgåvor ge en vackert arbetad psalmbok, en silverkedja, ett silverbälte eller lista, band eller borda att bära om livet, en silversked med krona och löv på skaftet, åtskilliga band att pryda håret med under trolovningstiden, ett par fint utsydda handskar och ett par tyska skor. I den här boken sätts den folkliga klädedräkten i södra Småland 1750-1850 i fokus. Här får samtida ögonvittnen berätta i ord och bild om folkliga kläder i vardag och fest."Ståten och nyttan" är en unik dokumentation av vårt textila kulturarv och hur landsbygdens folk klädde sig före 1850. Boken är illustrerad med ett rikt bildmaterial. Dräktrådet i Kronobergs län har under några år arbetat med en bok om det textila arvet, framförallt om kläder. Texterna berättar om hur man i södra Småland var klädd till vardag och fest och hur vi i dag kan inspireras av det textila kulturarvet. Boken belyser också lokal kvinnohistoria och traditioner knutna till kläders användning i olika sammanhang. Boken är illustrerad med många fotografier av unika plagg och samtida konstnärers avbildningar av dräktskicket. Huvuddelen av innehållet är skrivet av Dräktrådet i Kronobergs län. Gästskribenter är Håkan Liby, Upplandsmuseet, Berit Eldvik, tidigare intendent på Nordiska museet, Karl Johan Krantz, tidigare länsmuseichef på Smålands museum i Växjö, och Sofia Hedström, modeskribent i New York.

Godsägaren och damastvävaren Carl Gustaf Widlund var en av Sveriges skickligaste damastvävare. Han skapade sitt damastväveri på godset Tranjerdstorp i Värmland och var den siste i kedjan av damastvävare, ett manligt yrke med traditioner i Sverige från 1700-talets början. Den dansande damastvävaren handlar om hans spännande liv med passion för vävning, tango och samba, och ger bakgrunden till det sista stora handväveriet för förstklassigt damastduktyg, det yppersta som funnits under 1900-talet. Boken avslutas med mönsterförteckning. Vacker bok som är ett måste för alla textilintresserade!

Modet tjusar och ställer krav, modet finns och försvinner. Modet har makt, ger makt och skapar motstånd som ofta blir nytt mode. Nordiska museets samling av kläder från 1700-talet till idag speglar ett komplicerat förhållande mellan vårt inre och vårt yttre, mellan samhället och individen, mellan behovet av gemenskap och önskan att skilja sig från mängden. Kläderna fångar också tiden.Modemakt lyfter fram tre decennier som blev början till något nytt. 1780-talet, 1860-talet och 1960-talet var brytningstider när händelser, idéer och tekniska innovationer förändrade världen. Och när människor ändrade sitt sätt att klä sig.Modemakt fördjupar kunskaperna om hur kläder har använts, om material och tillverkning, om modebilden, modebildarna och modet i vardagen.