Beverley Skeggs – författare

Respektabilitet är ett av de mest genomgripande tecknen på klasstillhörighet. Respektabiliteten präglar vårt sätt att tala, vem vi talar med, hur vi klassificerar andra, vad vi studerar och hur vi vet vilka vi är (eller inte är). De som bryr sig om respektabilitet är oftast de som inte anses vara respektabla. Arbetarklassen har genom historien ständigt beskrivits som farlig, förorenande, hotande, revolutionär, patologisk och respektlös. Kort sagt: Icke respektabel . I den uppmärksammade studien "Att bli respektabel" sätter Beverley Skeggs in teoretiska debatter i ett konkret sammanhang. Boken grundar sig på forskning som bedrivits under sammanlagt tolv år, varav tre år helt har ägnats åt deltagande observation på fältet. Skeggs har studerat 83 vita arbetarklasskvinnor i nordvästra England. Hon har följt deras banor genom arbetsmarknad, utbildning och familj. "Att bli respektabel" kan beskrivas som en modernistisk etnografi, vilken koncentrerar sig på hur subjektiviteter konstrueras på en rad olika platser och genom tiden och därigenom möjliggör långtidsanalyser av förflyttningar, investeringar och positioner. Den hör hemma i den brittiska kulturforskningstraditionen i det avseendet att teoretiska, metodologiska och politiska frågor bearbetas genom empirisk förståelse och de historiska arv som genomsyrar samtida föreställningar uppmärksammas noggrant. Boken stödjer sig på en rad kulturteoretiker, bland dem Pierre Bourdieu, och feministiska teoretiker som får kugga i kvinnorna erfarenheter av att leva i olika sociala positioner och kulturella föreställningar. Även om "Att bli respektabel" bygger på en specifik grupp kvinnors försök att hitta framkomliga vägar i klass, kön, sexualitet, femininitet, omvårdnad och feminism, så är bokens inriktning allmännare än så. Den ifrågasätter de teoretiska ramar feminister, kulturteoretiker och sociologer har skapat för att förstå hur kvinnor lever och producerar sig själva genom sociala och kulturella relationer. Genom att använda respektabilitet som ett analysredskap vill Skeggs återinföra klass i feminist- och kulturteori, eftersom klass som begrepp och arbetarklasskvinnor som grupp i det närmaste har försvunnit från feminismens och kulturteorins dagordning. Som "Att bli respektabel" visar uppkommer dock kategorin »kvinna» alltid genom processer som innefattar klass, och klassindelning ger synnerligen påtagliga effekter på det dagliga livet. Bevereley Skeggs är sociolog och verksam vid universitetet i Lancaster.

With contributions from some of the most important current feminist thinkers, Transformations traces both the shifts in thinking that have allowed feminism to arrive at its present point, and the way that feminist agendas have progressed in line with wider social developments. A thorough reassessment of feminism's place in contemporary life, the authors engage in current debates as diverse as globalization, technoscience, embodiment and performativity, taking feminism in fresh directions, mapping new territory and suggesting alternative possibilities.

With contributions from some of the most important current feminist thinkers, Transformations traces both the shifts in thinking that have allowed feminism to arrive at its present point, and the way that feminist agendas have progressed in line with wider social developments. A thorough reassessment of feminism's place in contemporary life, the authors engage in current debates as diverse as globalization, technoscience, embodiment and performativity, taking feminism in fresh directions, mapping new territory and suggesting alternative possibilities.

Class, Self, Culture puts class back on the map in a novel way by taking a new look at how class is made and given value through culture. It shows how different classes become attributed with value, enabling culture to be deployed as a resource and as a form of property, which has both use-value to the person and exchange-value in systems of symbolic and economic exchange.The book shows how class has not disappeared, but is known and spoken in a myriad of different ways, always working through other categorisations of nation, race, gender and sexuality and across different sites: through popular culture, political rhetoric and academic theory. In particular attention is given to how new forms of personhood are being generated through mechanisms of giving value to culture, and how what we come to know and assume to be a 'self' is always a classed formation. Analysing four processes: of inscription, institutionalisation, perspective-taking and exchange relationships, it challenges recent debates on reflexivity, risk, rational-action theory, individualisation and mobility, by showing how these are all reliant on fixing some people in place so that others can move.

Class, Self, Culture puts class back on the map in a novel way by taking a new look at how class is made and given value through culture. It shows how different classes become attributed with value, enabling culture to be deployed as a resource and as a form of property, which has both use-value to the person and exchange-value in systems of symbolic and economic exchange.The book shows how class has not disappeared, but is known and spoken in a myriad of different ways, always working through other categorisations of nation, race, gender and sexuality and across different sites: through popular culture, political rhetoric and academic theory. In particular attention is given to how new forms of personhood are being generated through mechanisms of giving value to culture, and how what we come to know and assume to be a 'self' is always a classed formation. Analysing four processes: of inscription, institutionalisation, perspective-taking and exchange relationships, it challenges recent debates on reflexivity, risk, rational-action theory, individualisation and mobility, by showing how these are all reliant on fixing some people in place so that others can move.

Sexuality and the Politics of Violence offers a timely and critical exploration of issues of safety and security at the centre of responses to violence. Through a multi-disciplinary analysis, drawing on feminism, lesbian and gay studies, sociology, cultural geography, criminology and critical legal scholarship, the book offers to transform the way we understand and respond to the challenges raised by violence. It breaks new ground in its examination of the rhetoric and politics of violence, property, home, cosmopolitanism and stranger danger in the generation of safety and security. Using interviews, focus groups and surveys with lesbians and gay men, Sexuality and the Politics of Violence draws upon 'real life' experiences of safety and security. It raises some fundamental challenges to the law and order politics of existing scholarship and activism on homophobic hate crime.

The unremitting explosion of reality television across the schedules has become a sustainable global phenomenon generating considerable popular and political fervour.The zeal with which television executives seize on the easily replicated formats is matched equally by the eagerness of audiences to offer themselves up as television participants for others to watch and criticise. But how do we react to so many people breaking down, fronting up, tearing apart, dominating, empathising, humiliating, and seemingly laying bare their raw emotion for our entertainment? Do we feel sad when others are sad? Or are we relieved by the knowledge that our circumstances might be better? As reality television extends into the experiences of the everyday, it makes dramatic and often shocking the mundane aspects of our intimate relations, inviting us as viewers into a volatile arena of mediated morality.This book addresses the impact of this endless opening out of intimacy as an entertainment trend that erodes the traditional boundaries between spectator and performer demanding new tools for capturing television’s relationships with audiences. Rather than asking how the reality television genre is interpreted as ‘text’ or representation the authors investigate the politics of viewer encounters as interventions, evocations, and more generally mediated social relations.The authors show how different reactions can involve viewers in tournaments of value, as women viewers empathise and struggle to validate their own lives. The authors use these detailed responses to challenge theories of the self, governmentality and ideology.A must read for both students and researchers in audience studies, television studies and media and communication studies.

The unremitting explosion of reality television across the schedules has become a sustainable global phenomenon generating considerable popular and political fervour.The zeal with which television executives seize on the easily replicated formats is matched equally by the eagerness of audiences to offer themselves up as television participants for others to watch and criticise. But how do we react to so many people breaking down, fronting up, tearing apart, dominating, empathising, humiliating, and seemingly laying bare their raw emotion for our entertainment? Do we feel sad when others are sad? Or are we relieved by the knowledge that our circumstances might be better? As reality television extends into the experiences of the everyday, it makes dramatic and often shocking the mundane aspects of our intimate relations, inviting us as viewers into a volatile arena of mediated morality.This book addresses the impact of this endless opening out of intimacy as an entertainment trend that erodes the traditional boundaries between spectator and performer demanding new tools for capturing television’s relationships with audiences. Rather than asking how the reality television genre is interpreted as ‘text’ or representation the authors investigate the politics of viewer encounters as interventions, evocations, and more generally mediated social relations.The authors show how different reactions can involve viewers in tournaments of value, as women viewers empathise and struggle to validate their own lives. The authors use these detailed responses to challenge theories of the self, governmentality and ideology.A must read for both students and researchers in audience studies, television studies and media and communication studies.

T?his is the first book about reality television to make class its central focus. Despite popular and media debate about the 'classed' behaviour of reality stars such as Jade Goody and Shilpa Shetty, and the class confrontations depicted in shows such as Wife Swap, class politics have been overlooked in much political and academic discussion of reality television. In their introduction, the editors spell out how reality television – by making visible new forms of performance labour – invites a serious discussion of class. Internationally-renowned media scholars and sociologists explore the ways in which 'ordinary people' enter the television frame, and how discourses of class are routed through national concerns and fears.Through an analysis of programmes such as Celebrity Big Brother, The Hills, MasterChef and Ladette to Lady, the contributors tackle common assumptions in television analysis to show how the mere fact of 'being on tv' is not a straightforward route to recognition, democracy, mobility or value; how new moral economies are emerging in which judgement and aspiration are normalised; and that class relationships are key dramatic devices in the spectacle of television entertainment.

Förhållandet mellan feminismen och den socialistiska vänstern har ibland beskrivits som ett ”olyckligt äktenskap”: den återkommande frågan har varit om det är klass eller kön som ska ges politiskt företräde. I Fronesis nr 25–26 samsas historiska tillbakablickar med analyser av dagens spänningsförhållande mellan feministisk och socialistisk kritik och politik. Feminismen och vänstern Numret handlar om förra sekelskiftets impuls att ställa arbetarfrågan över kvinnofrågan, om trettiotalets abortmotstånd inom socialdemokratin, om Grupp 8 och vänstern och om vänsterfeministiska visioner efter identitetspolitikens 90-tal och intersektionalitetens 00-tal. Har dagens feminism kidnappats av vänstern eller tvärtom vänt ryggen åt frågor om kapitalism och klassmotsättningar? I vad som kan ses som ett vänsterinlägg i den aktuella debatten kring diskrimineringslagstiftningens tillämpning diskuterar statsvetaren Wendy Brown den institutionaliserade identitetspolitiken och dess komplicerade förhållande till feministiska och socialistiska befrielseprojekt. I en intervju med sociologen Beverley Skeggs kritiseras tendensen att se intersektionalitetsteorin som en universallösning för att förstå komplexa maktförhållanden. I en personligt hållen essä av Lynne Segal diskuteras det självbiografiska skrivandets betydelse för förgrundsgestalterna inom den andra vågens feminism, med utgångspunkt i bland andra Doris Lessings och Simone de Beauvoirs arbeten. Genusvetaren Robyn Wiegman kritiserar föreställningen om att feminismen har förlorat sitt politiska mål och därmed riskerar att förgöra sig själv. Hon menar att sådana domedagsprofetior enbart kan utfärdas av dem som ser feminismen som en enhetlig framåtskridande rörelse. Gayatri Spivak diskuterar Världsbankens retorik och menar att sammankopplingen mellan kapitalets globalisering och kvinnofrigörelse i ”tredje världen” bygger på att man aktivt undviker att göra en klassanalys. I en text om prostitution menar Elizabeth Bernstein att sexköp bör förstås mot bakgrund av kapitalismens utveckling för att förhindra en moralisk disciplinering som riktar sig mot arbetarklassmännens sexualitet men ignorerar medelklassmännens. I ett samtal med svenska feministiska aktivister diskuteras Feministiskt initiativ och de senaste årens politiska turbulens inom den svenska vänstern och feminismen. Innehåll: Sofie Tornhill och Helena Tolvhed: Samhällsomdaningens subjekt och horisonter Ulrika Westerlund, Johanna Gustavsson och Lisa Nyberg: Feminismen och vänstern i dag Katharina Tollin och Sofie Tornhill: Feministisk kunskapsproduktion och kapitalismens premisser Intervju med Beverley Skeggs: Om moralismens ekonomi och arbetarklassens värdighet Beverley Skeggs: Skapandet av klass och kön genom visualiseringen av moraliska subjekt Elizabeth Bernstein: Köpets betydelse Gayatri Chakravorty Spivak: Allt annat är aldrig lika Svenska Akademin & MJM Propaganda: PK-pimpen Hanna Pettersson och Helena Tolvhed: Kamp om agendan: historier om klass och kön Geoff Eley: Vänstern och kvinnofrågan: Krig och revolution 1914–1923 Andrés Brink: Likgiltighetens och motståndets emancipatoriska potential Cathrin Wasshede: ”Fotboll, falukorv och öl eller kjol och hårspännen?” Carolina Jonsson: Klasskamp eller kvinnokamp? Eva Schmitz: ”Vält grytorna!” Lynne Segal: Kvinnors politiska memoarer Sara Edenheim: Ur led är feminismens tid! Wendy Brown: En befriad feminism? Revolution, sorg, politik Robyn Wiegman: Feminismens apokalyptiska framtider Sara Ahmed: Denne andre och andra andra