Claes Ekenstam – författare
225 kr
Skickas
Så länge människan medvetet reflekterat över sitt liv, har även frågan om vad en människa egentligen är ställts och diskuterats. Denna bok syftar givetvis inte till att en gång för alla besvara denna ödesfråga, men väl att visa på några av de människosyner som kommer till uttryck i vår kultur. Vi finner idag ett stort antal människobilder sida vid sida som konkurrerar om uppmärksamheten, och som alla gör anspråk på att säga något sant och väsentligt om människan. I varje människosyn finns värderingar om exempelvis vad som rätt och fel, gott eller ont.
De flesta av oss bär på flera av dessa människobilder samtidigt, utan att riktigt ha klart för oss deras innebörder eller förhållande till varandra. Detsamma gäller i offentlig debatt, politiskt beslutsfattande och i media, vård, omsorg och undervisning samt i olika vetenskapliga sammanhang. Olika människosyner kan tillämpas eller uttryckas i skilda situationer. Vissa komponenter i en människosyn kan framhävas i en situation, och nedtonas i en annan.
Förhoppningsvis kan boken bidra till att öka medvetenheten om några av de människobilder som finns och påverkar oss, vilka antaganden de bygger på och vilka konsekvenser de kan få.
Bokens författare är alla knutna till den idé- och lärdomshistoriska institutionen vid Göteborgs universitet.
Innehåll:
Nils Eriksson: Den balanserade människan
Bo Lindberg: Den stoiska människan
Christine Quarfood: Den mekaniska människan
Mats Andrén: Robinson Crusoe och ekonomerna, eller Den ekonomiska människan
Sven-Eric Liedman: Den arbetande människan
Ingemar Nilsson: Den biologiska människobilden
Michael Azar: Den dionysiska (över)människan
Per Magnus Johansson: Den symbolskapande människan
Eva Gothlin: Den övergivna människan
Claes Ekenstam: Den kännande människan
240 kr
Skickas
På 1700-talet kunde en nybliven mor som var trögmjölkad uppmanas av läkarna att ta hjälp av ett äldre och starkare barn än sitt eget, av en tandlös gumma eller av en hundvalp.
Detta exempel visar att man på 1700-talet hade en annan inställning till fysisk kontakt än vi har idag. Utifrån handböcker i etikett, spädbarnsvård och sexualupplysning beskriver denna bok hur attityden till kroppen skiftat fram till våra dagar. Bland annat diskuteras den förändrade synen på amning, kroppskontakt, organiska utsöndringar, känslor, onani och fysisk kärlek.
I denna process har samhälleliga maktsträvanden spelat roll. På 1700-talet försöker man behärska människor genom en yttre, fysisk makt. Under 1800-talet sker en utveckling mot psykiskt orienterad självkontroll. En viss uppmjukning i attityden till kroppen kan skönjas efter 1930-talet, men försöken att tukta det lekamliga fortgår i andra, mindre påtagliga former. Vår egen tids sexualfixering uttrycker inte nödvändigtvis frigjordhet.
De rationaliseringssträvanden som präglar det moderna samhället omfattar även människokroppen. Spädbarn skall enligt mellankrigstidens handböcker helst fungera som små automater och umgänge kan beskrivas som en "högt uppdriven teknik". Om könsorganen på 1700-talet kallades "förnöjelselemmarne" eller "hemliga ting" är "parningsverktyg" en vanlig benämning kring sekelskiftet 1900.
Kroppens idéhistoria är även individualiseringens historia. Gränser upprättas mellan liksom inom individerna. Avståndet mellan sexualiteten och andra känslor och kroppsfunktioner ökar.
Boken diskuterar slutligen två tänkare i vår tid som från olika utgångspunkter ägnat människan och hennes förhållande till kroppen stort intresse: Michel Foucault och psykoterapeuten Alexander Lowen.
295 kr
Skickas
Med kriget i Ukraina har frågan om vad som händer med män i krig åter blivit högaktuell. Trots att det varit känt sedan antik tid att krigare kan drabbas av psykiska svårigheter och bli galna, har mäns offerskap varit kontroversiellt. Män har själva svurit trohet åt mansideal präglade av självkontroll och maskulint mod, medan sårbarhet föraktats. Politiker, officerare och konservativa psykiatriker har gjort detsamma. Traumats realitet har först med det moderna PTSD-begreppet, Posttraumatiskt stressyndrom, fått ett erkännande.
Med utgångspunkt i första världskrigets diskussion om granatchock och fram till Vietnamerans hantering av traumatiserade soldater, framställs traumabegreppets idéhistoria. En viktig bakgrund för förståelsen av PTSD är det sena 1800-talets diskussioner om hysteri och trauma, med bidrag av psykiatriker som Pierre Janet, Sigmund Freud och Abram Kardiner.
Män får i boken själva komma till tals om sina erfarenheter av trauma och andra själsliga lidanden. Med hjälp av skönlitteratur och intervjuer med samtida skandinaviska män skisseras en fenomenologi för den manliga smärtan.
Krig tydliggör trauman, även om alla former av våld, olyckor och naturkatastrofer, men också omsorgsbrister, kan traumatisera en människa. Så även vanliga svenska män.
Avslutningsvis redogörs för modern kunskap om trauma, dess konsekvenser och möjliga behandling. Det finns hopp för den som drabbats.
Claes Ekenstam är docent i idéhistoria och tidigare lektor i vårdvetenskap, nu verksam som kroppspsykoterapeut i egen praktik. Han intresserar sig särskilt för trauma och dess behandling.