Dag Sebastian Ahlander – författare

Ett fascinerande porträtt av en mytomspunnen nationalhjälte!

Nominerad till Stora Fackbokspriset 2016.

»Lysande.« Bibliotekstjänst

»En av de bästa böcker jag läst ... jag är helt tagen.« Micael Bydén, överbefälhavare i Försvarsmakten

Gustaf Mannerheim hade kämpat sig igenom familjekatastrofer, en svår uppväxt, ekonomiska bekymmer och gjort karriär som general i den kejserliga ryska armén. 50 år gammal tvingades han fly undan ryska revolutionen. Ensam och utblottad trodde han själv att karriären var slut. Men den hade inte ens börjat. Gustaf Mannerheim blev Nordens störste militär och statsman. Under tre krig räddade han Finland undan Sovjetunionen.

I sitt porträtt av Mannerheim skildrar diplomaten och författaren Dag Sebastian Ahlander denne nationalhjältes närmast osannolika liv. Vad var det som drev honom framåt?

Genom Mannerheims levnadsöde får vi även en klar bild av Finlands moderna historia. Den är dramatisk och ödesmättad, så annorlunda den svenska. Ändå är länderna nära hoptvinnade av 600 års gemensam historia.

»Underhållande läsning för oss som älskar våra boksamlingar och antikviteter« Populär Historia

"Jag skriver allt detta för att ni skall förstå hur omtumlande, för att inte säga traumatisk, denna flytt var för mig. Att tvingas göra mig av med så många böcker, uppskattningsvis något under hälften av hela samlingen, kändes skrämmande. Det var som att säga upp vänskapen med tusentals gamla vänner och radera sitt minne. Det var att tappa fotfästet."

Hur ska man gå till väga när det är dags att lämna sitt hus efter många år? När vare sig barnen eller någon annan är intresserade av de gamla släktklenoderna och den stora boksamlingen?

Med en stor portion humor berättar författaren Dag Sebastian Ahlander om sina svagheter och tillkortakommanden i det fysiskt ansträngande arbetet att tömma en välfylld källare och vind samt ett stort uthus dit ingen längre vågade sig in.

Tidvis befarar han att denna sista flytt kommer att leda till hans död. Men han överlever och tar sig igenom den många insikter rikare. En viktig slutsats är att vi har alldeles för många saker och att vi inte heller vet vad vi har. Men kanske än viktigare är att förbereda sig för livets olika faser i god tid. Det är lättare sagt än gjort – och ingen kommer undan!

»Som läsare får vi bra inblick i några av de mest framträdande teorierna kring undergången. Framställningen är kunnig, pedagogisk och tydlig. Precis så som en populärvetenskaplig bok ska vara.« KRISTIANSTADBLADET

Romarrikets undergång tillhör historiens stora händelser. Dit ned, femtio generationer tillbaka i tiden, når vårt moderna samhälles rötter. Där finner vi en värld präglad av rationellt tänkande och demokratiska ideal. En värld styrd av människor med rösträtt, snarare än av gudar och storkungar. Romarna blev så framgångsrika, att de i början av vår tideräkning hade lagt under sig hela Medelhavsområdet.

Men inget träd växer upp i himlen. Med romarrikets undergång år 476 e.Kr. var det antika dramat över. Ett världsrike hade fallit samman, världen krympte, fälten växte igen och människorna värmde sig vid lägereldarna. Den långa medeltiden hade börjat.

Hur kunde ett så stort och framgångsrikt samhälle bara bryta samman och försvinna? Vilka var orsakerna? Pandemier, klimatkriser och folkvandringar? Höga skatter eller personlig dekadens? Och kan det hända igen?

I Romarrikets undergång för författaren Dag Sebastian Ahlander ett underhållande och tankeväckande resonemang om vilka lärdomar som går att dra av det mäktiga rikets sammanbrott.

Kampen mellan det demokratiska Aten och det despotiska Persien stod för 2 500 år sedan. Det var en strid mellan två skilda kulturer som till allmän förvåning slutade med grekernas seger. Det var först efter perserkrigen efter år 479 f.Kr. som Aten trädde fram som den ledande demokratiska statsbildningen i spetsen för ett femtiotal likasinnade stadsstater. Aten blev den första demokratin i historien och här föddes den västliga kulturen, vars grundpelare vi lever med än idag.

Atens demokratiska experiment varade bara i 170 år, och det skulle dröja två årtusenden innan folkmakten på nytt blev ett ideal. Som jämförelse har vår svenska demokrati varat i drygt 100 år, endast en flämtning i mänsklighetens långa historia.

I De gamla grekerna - och vi skildrar Dag Sebastian Ahlander ursprunget till några av vårt samhälles grundvärderingar, såsom värnandet av individens frihet, rättsstaten och demokratin. Det är en ovärderlig kunskap när vi nu går in i en period av stor internationell oro och laglöshet.

Hur kunde det gå så illa?

År 1808 stod Sverige vid avgrundens rand och kämpade för sin överlevnad i krig på tre olika fronter: i söder mot Napoleon, i väster mot Danmark och i öster mot Ryssland. Napoleon och tsar Alexander I hade gjort upp om att stycka Sverige utmed Motala ström. Allt höll på att ta en ända med förskräckelse.

När läget var som mörkast i augusti 1810 valde Sveriges rikstag under slumpmässiga former en okänd tronföljare: den franske marskalken Jean-Baptiste Bernadotte, en verklig joker i leken. En ny tid tog sin början.

I sin bok Sverige vid avgrunden skildrar diplomaten och författaren Dag Sebastian Ahlander ett stycke omvälvande svensk historia. Ahlander har tidigare bland annat skrivit en kritikerrosad biografi om Gustaf Mannerheim.

Gustaf Mannerheims liv överträffar det mesta som en ung människa kan drömma om. Ändå drabbades han som ung av den ena motgången efter den andra. Två gånger blev han avstängd från skolan på grund av dåligt uppförande.18 år gammal stod han ensam i världen utan pengar, betyg eller avslutad skolgång. Vad skulle det bli av denna värsting? Den unge Gustaf kom från en olycklig familj. Hans pappa spelade bort familjens pengar och flydde till Paris. Mamman dog av brustet hjärta och de sju syskonen Mannerheim skingrades.  Själv gjorde Gustaf karriär i det kejserliga Ryssland och blev general i det land som ockuperat Finland 1809. År 1917 flydde han den ryska revolutionen och återvände, 50 år gammal, ensam och utfattig till ett självständigt Finland. Men då hade Gustaf Mannerheims stora insatser i livet ännu inte börjat. År 1918 blev han Finlands befriare, riksföreståndare 1919, fältmarskalk 1933 och överbefälhavare i två krig 1939 och 1941 samt President åren 1944 till 1946. Tala om revansch! När Finlands öde stod på spel kallade man alltid på Mannerheim. Under år 1944 befann sig Finland i krig med såväl Stalins Sovjet-Ryssland, Churchills England och som Hitlers Tyskland, en fasansfull kombination. Vi har Gud och Mannerheim, ryssarna har ingenting, jublade soldater som förblev obesegrade in i det sista. Tack vare Mannerheims ledarskap lyckades han rädda Finland tre gånger när det såg som mest hopplöst ut. Annars hade landet kunnat bli en ryskokuperad kommunistdiktatur precis som länderna i Östeuropa som inte återfick sin frihet förrän Berlinmurens fall år 1989. Gustaf Mannerheims liv är ett stort drama liksom Finlands historia. Hans liv utspelade sig mellan det gamla svenska samhället, det kejserliga ryska enväldet och den nya finska demokratin.

Dag Sebastian Ahlander är pensionerad generalkonsul och ambassadör. Under de dramatiska åren 1989 till 1992 då Sovjetunionen föll samman verkade han i Mannerheims ryska miljö i S:t Petersburg och besökte varje sommar Karelska näset där Mannerheim utkämpade sina stora strider. Han skrev 2016 vuxenbiografin Gustaf Mannerheim som blev en stor framgång. Han har tidigare skrivit tolv historiska biografier för unga läsare.

Att få barnbarn är en omvälvande upplevelse. Livet bjuder än en gång upp oss till dans. Detta är den sista stora omstarten i livet. Men hur blir man en bra morfar eller farfar? Det finns ju inte några barnbarnavårdscentraler (BBVC) att få hjälp av. 

Dag Sebastian Ahlander delar lustfyllt med sig av en rad oväntade och tänkvärda råd om hur du får en mer engagerad roll i dina barnbarns liv och vardag, men han beskriver också rörande morfarsupplevelser. Som när ett barnbarn ber morfar visa hur man lägger benen på ryggen eller vad händer när man lägger nästan i blöt.

En humoristisk gå-bort-present till alla nyblivna mor- och farföräldrar.

Dag Sebastian Ahlander är författare och diplomat. Han skrev Lilla Morfar och Farfarboken för att det inte fanns några realistiska böcker om att vara morfar eller farfar. Tidigare har han bland annat skrivit bästsäljaren Handbok för glada gubbar och uppföljaren Tänkebok för Glada Gubbar.

Efter kampen mellan det demokratiska Aten och det despotiska Persien för 2 500 år sedan föddes den västliga kultur som vi lever med än idag. Men detta demokratiska experiment varade bara i 170 år, och där-efter dröjde det ända till 1700-talet innan folkets makt på nytt blev ett ideal. Ett ideal som idag ifrågasätts av auktoritära ledare runt om i världen. Vår svenska demokrati har varat ett drygt sekel - vilket är blott en flämtning i mänsklighetens långa historia. I De gamla grekerna - och vi skildrar Dag Sebastian Ahlander ursprunget till några av vårt samhälles grundvärderingar, såsom värnandet av individens frihet liksom rättsstatens principer. Viktiga skeenden i det antika Greklands historia varvas med tematiska avsnitt om exempelvis de första historieskrivarna, antikens ekonomi, de första olympiaderna och de gamla grekernas världsåskådning. Om vi känner till demokratins rötter står vi bättre rustade mot de krafter som vill störta den.

Åttio plus är en ålder som kan vara rent livsfarlig – men också full av möjligheter. Att bli gammal är ingen sjukdom, utan en helt naturlig process, och vid åttio kan det trots allt återstå många goda år. Ändå kan det kännas som en avveckling snarare än en utveckling, att överleva mer än att leva. Hur förhåller man sig till åldrandet när kroppen börjar säga ifrån men nyfikenheten består? Med trettiotre tänkvärda råd uppmuntrar Dag Sebastian Ahlander läsaren att uppskatta det man har, men också att våga tänka i nya banor. Bland tipsen ryms både allvar och galghumor: umgås med dem som är ännu äldre, ramla inte, skapa ett gubbdagis, samla på goda nyheter och börja dagen med ett leende. Varje dag, ett äventyr är en varm, klok och rolig bok om att hålla livsgnistan brinnande – och om att inse att det fortfarande är du som har kommandot.