Fredrik Svenaeus – författare

Vad är en dygd och vad är en synd? Går det att säga om våra handlingar är onda eller goda? Varje epok och kultur har haft sina respektive svar på dessa eviga frågor. I en västerländsk, protestantisk tradition har människokroppen och dess begär exempelvis ansetts vara inneboende onda, men det är ingen självklarhet i andra kulturer. Dygd och synd verkar representera en dualitet som är lika gammal som mänskligheten. 

Denna antologi utforskar hur uppfattningar om dygder och synder har förändrats genom historien. Essäerna tar avstamp i antikens Grekland och Rom, rör sig över den tidiga kristna perioden från Augustinus till Dante, och fram till sentida tänkare som Friedrich Nietzsche. Skribenterna, såväl svenska som internationella forskare, gör också nedslag i alltifrån det konfucianska Kina och forntida Indien till självhjälpsböcker, transhumanism och AI, samt de mänskliga rättigheternas vara eller icke vara. 

Boken finns även på engelska. 

Alltför ofta har känslorna genom historien betraktats som en förvrängning av filosofins och vetenskapens objektiva beskrivning av verkligheten. Känslorna blir då något som vi bör sträva efter att befria oss ifrån i stället för det som utgör hjärtat av vår existens. Men det är fel. Verkligheten får i själva verket sin struktur och mening genom känslor som öppnar upp en värld som vi kan dela med andra människor. Det är känslornas skapande kraft som skiljer oss från maskiner och som gör att vi kan erövra kunskap om världen i kontrast till att bearbeta information och göra beräkningar.

Boken tar sig an känslornas natur genom att kombinera filosofisk analys med empirisk forskning från biologi, psykologi och antropologi. Resonemangen illustreras med hjälp av erfarenheter av känslors makt och betydelse från vardagen och samtiden. Känslans mellanmänskliga funktion får stort utrymme, alltifrån den känsla av empati och samvaro som är avgörande för ett gott liv, till de mer problematiska gruppkänslor som växer sig starka genom massan och som kan exploateras inom politiken. Vägen går från de allra första till de allra sista känslorna - från födelsen till döden - och på vägen passeras de viktigaste typerna av känslor i livet, inte minst sådana som är förknippade med kärlek och lycka eller lidande och sjukdom.

Fredrik Svenaeus är professor vid Centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola. Han är författare till åtskilliga vetenskapliga artiklar och antologibidrag samt sex böcker.

När jag hör ordet naturlig så osäkrar jag min revolver! Det har blivit valspråket för akademiker som betraktar kroppens natur som ett kulturellt skådespel eller en föråldrad livsform. Queer­filosofer och transhumanister drömmer om ett liv utan den egensinniga och känslofyllda kroppen. Idén om en naturlig kropp är för dem och många andra samtidsdebattörer bara en förlegad och farlig fördom.

Genom att tillbringa livet med dataspel och på sociala medier försöker miljoner människor i detta nu lämna sina kroppar bakom sig. Men kroppen blir man inte kvitt så lätt. Den är i själva verket smärtsamt närvarande på nätet där beroenden frodas och empatin går förlorad. Vi har förlorat kontrollen över våra känslor och vantrivs i den digitala kulturen.

Boken tar sig an uppdraget att definiera och försvara det naturliga som livsideal genom undersökningar av fenomen som könsidentitet, sexualitet, kronisk smärta, utmattningssyndrom, dataspelsberoende, sociala medier och förändringar av människan på medicinsk väg. Slutsatsen är att vi behöver en uppdaterad version av det naturliga för att orientera oss i tillvaron. Det naturliga rymmer inte bara vår biologi utan också känslan av det äkta och egna.

Fredrik Svenaeus är filosof och professor vid Centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola. Hans två senaste böcker är Homo patologicus: medicinska diagnoser i vår tid (Tanke­kraft 2013) och Phenomenological Bioethics: Medical Technologies, Human Suffering, and the Meaning of Being Alive (Rout­ledge 2017).

Vad är en dygd och vad är en synd? Går det att säga om våra handlingar är onda eller goda? Varje epok och kultur har haft sina respektive svar på dessa eviga frågor. I en västerländsk, protestantisk tradition har människokroppen och dess begär exempelvis ansetts vara inneboende onda, men det är ingen självklarhet i andra kulturer. Dygd och synd verkar representera en dualitet som är lika gammal som mänskligheten. 

Denna antologi utforskar hur uppfattningar om dygder och synder har förändrats genom historien. Essäerna tar avstamp i antikens Grekland och Rom, rör sig över den tidiga kristna perioden från Augustinus till Dante, och fram till sentida tänkare som Friedrich Nietzsche. Skribenterna, såväl svenska som internationella forskare, gör också nedslag i alltifrån det konfucianska Kina och forntida Indien till självhjälpsböcker, transhumanism och AI, samt de mänskliga rättigheternas vara eller icke vara. 

Boken utkommer även på svenska, Dygder och dödsynder.

Allt fler människor både efterfrågar och erhåller psykiatriska diagnoser. Antalet personer med diagnostiserad ADHD, autism, depression och utmattningssyndrom har ökat markant. Men vad ligger egentligen bakom denna diagnosinflation? Finns det en biologisk förklaring, där framsteg inom neuropsykiatrin lett till insikten att det inte är konstigare att få en psykiatrisk diagnos än en somatisk? Eller är förklaringen rent sociologisk: uppfattningarna om vad som är ett tillräckligt bra och normalt liv har ändrats, med följden att vi söker bättre livsvillkor genom diagnoser? I Vem är normal? argumenterar filosofen Fredrik Svenaeus för en tredje modell: den existensfilosofiska. Psykiatriska diagnoser beskriver inte bara sjukdom, utan förmedlar också mening och identitet – de har blivit budskap om vem man är och vad man har rätt till. Diagnosinflationen vittnar därför om en brist på utrymme för existentiella och moralfilosofiska frågor både i och utanför vården. Detta perspektiv underskattas som diagnosdrivande kraft i debatten, och det är dags att vi tar det på allvar.