Hanne Sanders – författare

I denna bok vill historikern Hanne Sanders visa betydelsen av kyrkan och det religiösa i det tidigmoderna, försekulariserade samhället, som bokstavligen var en värld med Gud. I centrum för studien står Lunds stift under perioden 1650-1720.  

Med Roskildefreden 1658 blev Skåne och därmed också Lunds stift svenskt. Historieskrivningen om Skånes övergång har ofta haft en nationell prägel och handlat om hård försvenskning. Men i praktiken var det mycket i regionen som förblev danskt under en period, inte minst inom kyrkan. Studien ger på det sättet inte bara en belysning av religionens betydelse utan också en ny syn på Skånes övergång.  

Fokus ligger på stiftet som en kyrklig samhällsorganisation lika gammal som staten. Stiftets domkapitel och präster hade en stark position och många samhällsviktiga uppgifter. I boken undersöks kyrkans arbete med familjefrågor, prästernas karriärer, kyrkobyggnadens betydelse och framväxten av Lunds universitet.  

Inte minst hade kyrkan ansvar för hushållet, den centrala organisationen för samhällets produktion och reproduktion. Reformationen gav en ny möjlighet till skilsmässa, inte minst som lösning på situationer där män försvunnit i krig och kvinnan ville kunna gifta sig på nytt. Den lutherska uppfattningen att alla är lika inför Gud visade sig här i en jämlik behandling av man och kvinna.  

Den nationellt inriktade historieskrivningen om Skånes försvenskning problematiseras utifrån en analys av skånska predikningar, där krig, fred, kung och folk förstås icke-nationellt i en luthersk världsbild. En undersökning av 603 prästers karriärer i Lunds stift 1658 1700 visar detta i praxis. Skåne blev först en svensk provins (fram till 1681), som behöll många danska lagar, en dansk kyrka och danskfödda präster. Och att Skåne på flera sätt fortsatte att vara danskt under provinstiden förklarar också varför Lund fick ett universitet 1666-68. Det var danska kyrkliga lagar som ställde krav på universitetsutbildning för präster och det var Lunds domkapitels stora, danska jordegendomar som finansierade universitetet.  

Ett brett perspektiv på religionens betydelse i förmodern tid visar att den är en nyckel för att förstå denna tid men kanske också för att förstå övergången till den moderna, sekulariserade tiden.    

Hanne Sanders är professor i historia vid Lunds universitet. Efter studier i Köpenhamn disputerade hon vid Stockholms universitet på en avhandling om den tidiga väckelserörelsen i Sverige och Danmark (Bondevækkelse og sekularisering, 1995). Hennes huvudsakliga forskningsfält har varit religion och kyrka under tidigmodern tid i ett kulturhistoriskt perspektiv men också frågor kring Skånes position mellan svenskt och danskt, Skånes övergång till Sverige, Öresundsregionens och skandinavismens historia. Sanders var föreståndare för Centrum för Danmarksstudier, nu Centrum för Öresundsstudier vid Lunds universitet, under åren 2000 2011 och serieredaktör för centrets skriftserie till 2015 (35 band).        

Centrum för Öresundsstudier vid Lunds universitet (CORS) är en plattform för kritisk diskussion av frågor som aktualiseras i gränsregioner och särskilt i en transnationell gränsregion som Öresund. Skriftserien Centrum för Öresundsstudier, där En värld med Gud: Religiös världsbild och kyrka i dansk-svenska Lunds stift 1650-1720 har  nr 43, är en del av centrets verksamhet. Serieredaktör är Johanna Rivano Eckerdal.  

I 1500-talets Danmark och Sverige realiserades reformationen genom skapandet av två lutherska statskyrkor. Reformation i två riken, som är resultatet av ett samarbete mellan svenska och danska historiker, skildrar orsakerna till och konsekvenserna av denna utveckling.    

I bokens första del analyseras svensk och dansk reformationsforskning inom historia och kyrkohistoria. Genom bidragen visas vilka problemställningar som har varit tongivande inom forskningen, men också betydelsen av internationella impulser och hur olika generationer av forskare har påverkat fältets utveckling.    

Bokens andra del tar upp exempel på problem som nutida forskare fokuserat på. Det handlar bland annat om tyska rådgivares betydelse för kyrkoordningen i Danmark och Sverige åren 15371541, om ögonvittnesskildringar och personliga upplevelser av den tidiga svenska reformationen, om förändringar i vem som fick äga och donera egendom i senmedeltidens Stockholm, om den tidigmoderna magiska världsbild som var en utgångspunkt för reformationens ledare och anhängare i Sverige, och om framväxten av en luthersk visuell kultur i Danmark.    

Antologin innehåller både historiografiska och historiska studier, och mångfalden av perspektiv pekar på att det finns en stor och fruktbar variation av metoder att angripa reformationen på. Bokens bidrag är därmed uttryck för kritisk reflektion över fältets metodiska och vetenskapsteoretiska arv, och visar samtidigt att fältet är under utveckling och att dansksvenska (och nordiska) samarbeten kan inspirera till ny forskning.  

Nr 38 i skriftserien Centrum för Öresundsstudier.