Helle Helle – författare

Inom loppet av en vecka dör fyra personer i Rödbyhamn. Men detta händer inte i en thriller, utan detta är en vardaglig berättelse, som ändå blir just - dramatisk. Helle Helle fick mycket uppmärksamhet när hennes roman Rödby-Puttgarden kom ut på svenska. Nu finns den också i pocket.

I Danmark är hon redan en etablerad författare, med rykte om sig att skriva på hemingwayskt vis. Två systrar bor tillsammans i en lägenhet i Rödbyhamn och arbetar i parfymeriet på färjorna. Tine har fått en baby och Jane vill inte fortsätta studera i Köpenhamn utan kommer tillbaka. Män kommer och går i deras liv, precis som män gjorde hos systrarnas mor. 

När Helle Helles Rödby-Puttgarden kom ut i Danmark valdes den av kritikerna till årets bästa roman. Helle Helle har också själv växt upp i Rödby, och är född 1965.

Recensioner:

"intensivt och lysande" Christel Persson, GT

"Sällan bär en skenbart trivial text på så stor och skälvande innebörd." Jan Karlsson, Bohusläningen

"vältempererad, tonfallssäker realism" Nina Lekander, Expressen

" man vet att det stora och hemska livet utspelar sig under ytan." Anders Paulrud, Aftonbladet

"en ovanligt kärleksfull gestaltning" Ingrid P Bosseldal, Göteborgs-Posten

Helle Helle sätter verkligheten och vardagen på spel. Hon slog igenom med Rödby-Puttgarden. I Hus och hem möter vi unga människor, några har familj, andra ännu inte. Allt utspelar sig i en småstad.

Huvudpersonerna Anne och Anders försöker skaffa barn. De flyttar till ett hus i ett samhälle söder om Köpenhamn, längs kusten. Det är där Anne har växt upp. Nu är hon tillbaka och Anders börjar pendlar till sit arbete i Köpenhamn. För att Anne ska kunna gå vidare i livet måste hon återvända till denna hembygd, till ungdomens vänner Charlotte och Anita, till minnet av föräldrarna och alla andra, till allt det som varit.

Recensioner:

"Hus och hem är inget mindrre än ett mästerverk i konsten att berätta allt utan att säga ett ord för mycdket." Anne Ralf Hållbus, Fönstret

"Ingen förenar som hon realism och minimalism. Varje författarutbildning med psykologi och språklig sparsamhet på schemat hade kunnat anställa henne som gästprofessor. ... Detta är de subtila åtbördernas roman. En prosakonst i klass med Marcel Prousts, mot en doftfond av fläskstek, svett och öl. ... Hon är ett fenomen, eller snarare unikum." Jan Karlsson, Sundsvalls Tidning

"Tillståndet hos hennes romankaraktärer läses mellan raderna. Vardagens banaliteter blir rafflande dramatiska. Få kan som Helle Helle måla grådasket med sådan färgrik palett. Det novellistiska anslaget borgar för en bred läsekrets. En bok att läsa på spårvagnen eller lunchrasten." Catrin Villaume Fägerstrand, Norrköpings Tidningar

Det tas upp jämförelser med Marcel Proust, när recensionerna av Hus och hem börjar komma, men först P1:s Kulturnytt: "Helle Helle. Extremt behaglig att läsa. Avstressande och intelligent. Inga onödiga ord, ingen övertydlighet, och en intrig som även den mest pressade kan komma ihåg. Det handlar om mat, hus och kärlek - med hur mycket undertext som helst.

Och Marie Lundström i radions P1 igen: "Helle Helle låter oss färdas ner i vår egen svala källare, ner till våra egna besvikelser och vår egen lyckoskräck. Författaren bygger trappan, men stegen tar vi själva."

Helle Helle fick mycket uppmärksamhet när hennes roman Rödby-Puttgarden ut på svenska. I Danmark är hon en etablerad författare ur den yngre generationen, med rykte om sig att skriva en tät prosa. Här hennes andra roman på svenska, Föreställningen om ett okomplicerat liv med en man.

Så här säger Helle Helle själv i en intervju i Tidningen VI, december 2007: "Men det får gärna bullra och braka under ytan. Som ett hemingwayskt isberg ... Det händer inget, men handlar om allt."

Susanne bor tillsammans med sin man Kim i en lägenhet. Medan Susanne går till jobbet på sjukhuset för att städa, laga och servera mat, sitter Kim hemma och skriver på en roman. Först trivs hon på jobbet, sedan säger hon upp sig och börjar städa svart hemma i olika fina våningar. Sent på hösten ber Susannes före detta arbetskamrat Ester att få flytta in hos dem - tillfälligt. Hon är höggravid, efter tre missfall, och står just nu inte ut hemma hos sin man. När Susanne går iväg och städar, stannar Ester hemma och vilar sig, och Kim försöker få inspiration att fortsätta skriva på romanen. 

Det finns tre saker som Susanne brukar fantisera om, utan att säga det till någon, och som alltid ger henne tröst. Det första är fantasier om ett okomplicerat liv med en man. Eller som det står i romanen: "Det ena var tanken på ett liv med en man hon en gång hade känt. Det var ett okomplicerat och konkret liv. De skulle ha ägnat sin tid åt beröringar, utflykter och shopping. De skulle ha gått till jobbet och haft barn. Det skulle inte ha varit ett brott att fantisera om familjefester eller en ny lampa över matbordet. De skulle ha haft vänner som kom på besök varje helg ...". Det andra Susanne, i all tysthet, brukar fundera kring är att hon skriver Kims nekrolog och sedan håller ett storslaget tal på hans begravning. Det tredje som Susanne emellanåt föreställer sig som tröst, är lägenhetens inredning - om hon hade bott där ensam.

Recensioner:

"Här lyser det stillsamt om en kvinna och en man och ännu en kvinna, mitt i och ovanpå och under drömmar, jobb, romanförfattande, graviditet, tystnad och tröst." Månadstidningen M

"Helle Helle har god hand med sina huvudpersoner och en fenomenal förmåga att antyda just så mycket om dem att vi kan lära känna dem. Intelligent, vasst och bitvis också roligt, trots den sorgsna undertonen." Gunilla Szemenkár, Btj

"Sällan läser man en så ytligt sett händelselös roman som bär på så mycket inbunden ledsnad och oformulerad ilska, sorg, smärta." Jan Karlsson, Kristianstadsbladet

"Helle Helle är en mästare i grått, och hon, liksom översättaren Ninni Holmqvist i sin tur, är obarmhärtigt skicklig på att med små medel mejsla fram sammanbiten, knappt medvetandegjord, besvikelse." Ingrid P Bosseldal, Göteborgs-Posten

Expressens Bokblogg, med Lisa Jannerling: "Det första jag gillar med danska Helle Helles Föreställningen om ett okomplicerat liv med en man är så klart titeln. Den stillsamma humorn är en så skön kontrast till berättelsens grå vardagsrealism. För det är det Helle Helle skriver: enkla historier om hårt arbetande kvinnor som sliter med tråkiga relationer, tråkiga jobb och tråkigt hushållsarbete. Men bli inte avskräckt! - det är allt annat än trist: dialogen är fantastisk och mitt i den där grå vardagen finns ändå en hel del grejer att fnissa lite tyst åt ... Jag ska genast kasta mig över nästa Helle Helle-bok." 

"Ut flyttar Bob och jag med honom till Vanløse."Så börjar Helle Helles nya roman, BOB.Bob vet inte riktigt vad han ska göra. Hans flickvän, som är hon från romanen de, är upptagen med sina studier. Själv jobbar han lite på Sjömanshotellet, inreder deras nya etta och förlorar sig i Köpenhamns gatunamn.Mest av allt önskar han sig en framtid med henne.Hon är romanens jag-berättare. Men hon berättar uteslutande om Bobs liv - i synnerhet det som hon själv inte är en del av.Helle Helle har de senaste åren blivit en av Danmarks mest uppskattade författare, både av kritiker och läsare. Hon skriver precist och minimalistiskt om både vardaglig tristess och de stora dramer som gömmer sig under ytan.