Inger Christensen – författare

Det är den danska systemdiktningens viktigaste monument, en magnifik skapelseberättelse som ritar upp flera av sextiotalets mest verksamma ideologiska och estetiska positioner. Det obetydliga ordet »det« växer i en grandios gest ut till ett universum, en värld genomkorsad av samtida röster: kvinnorörelsens frågor, ideologikritiska ansatser, diskussionen om språkets spännvidd. I översättning av Marie Silkeberg.

INGER CHRISTENSEN [1935 2009], född i Vejle, Danmark, var en dansk poet, romanförfattare, essäist och dramatiker. Christensen hör till de främsta nordiska poeterna i sin generation, hyllad såväl här hemma som på kontinenten. Med tiden har fler och fler läsare fått upp ögonen för hennes prosa, såväl romanerna som essäerna. Under slutet av sin levnad var Inger Christensen ständigt omnämnd som kandidat till Nobelpriset i litteratur.

»[Boken] uttrycker en frihetlig livskänsla som söker utlopp i skapande, kärlek, revolt, utopi, orgasm; samtidigt som dess stränga komposition håller allt på plats och hindrar det från att flyta ut i formlösa fantasier. En kraftfull demonstration av poesins möjligheter.« | Malte Persson, Expressen

»Jag är glad att jag inte är poet. Då hade kanske senkommenhetsmärtan övertrumfat glädjen i att plötsligt inse att den bästa, samtida diktsamlingen redan är skriven - för 40 år sedan.« | Amelie Björck, Göteborgs-Posten

»Ett ytterst angeläget och vackert diktverk.« | Pär Thörn, Aftonbladet »Inger Christensen, ett av Nordens, och världens, starkaste författarskap som försett oss med magiska sonettkransar, rekviem, fjärilar, ljus, gräs i en lyrik av högsta specifika vikt. Hon är modernist, språksprängare och ordhelare. Människan är i hennes diktning rik och problematisk, tonen hög. Hos henne klingar tankarna, ande strömmar genom kropparna, i själen bankar kött och blod.« | Maria Schottenius, Dagens Nyheter

»Den matematiska precision med vilken Christensen tyglade och frigjorde sin skaparkraft är bevarad i översättningen och det är förunderligt hur en formell begränsning kan frigöra så många möjligheter, så många associationsvägskäl.« | Gefle Dagblad

»Tiden talar genom Christensens penna och stämma, samtidigt som det förhoppningsvis tidlösa når ända fram.« | Sundsvalls Tidning

»Vindlande och tankeöppnande.« | Joar Tiberg, Aftonbladet»Inger Christensen är en unik författare. Omfånget på hennes register är bredare än hos Tomas Tranströmer. Svärtan är djupare, språksensibiliteten känsligare. Hon har en förmåga att helt avslappnat röra sig i texten, på ett sätt som nästan ingen annan kan. Det ser förunderligt lätt och lekfullt ut.« | Anna Hallberg, DN»Jag tänker, / alltså är jag del / av labyrinten« skrev Inger Christensen i diktboken Brev i april, som ett svar till den franske filosofen Descartes med sitt cogito-argument, »Jag tänker, alltså finns jag«. Under samma tid som hon skrev dikten sammanställde Christensen 19 texter som kom att få titeln Del av labyrinten.Minnesreflektioner blandas med filosofiska resebrev, krönikor, analyser av Dante och barocken, en 1600-talsfiktion i munnen på Christine Brahe, dikt, samt ett försök till en »utopisk ordbok« och tankar om en ekopolitik som är ännu mer aktuell i dag än när boken skrevs. Texter som inte minst också tar oss nära hjärtat av den stora danskans poetik, där språket och tänkandet visar sig som både en fängslande diskurs och ett instrument för frihet.I svensk översättning av Marie Silkeberg.INGER CHRISTENSEN [1935-2009], född i Vejle i Danmark, hör till de främsta nordiska poeterna i sin generation. Hyllad såväl här som på kontinenten, med diktverk som Det [1969], Alfabet [1981], Ljus [1962] och Brev i april [1979]. Fram till sin död var hon år efter år en självskriven kandidat till Nobelpriset i litteratur.»Essäer av en dansk författare, död sedan 2009. Då skulle det kunna kallas smal litteratur , men jag vet allvarligt talat inte hur man tänker då. Bra litteratur är bra litteratur - den är motsatsen till smal, för den vidgar och berikar och ökar.« | Björn Kohlström, Bernur

»Gnistrande och outtömlig litteratur.« | Jesper Olsson , SvD

»Ett av Nordens, och världens, starkaste författarskap.« | Dagens Nyheter

Vet granatäpplet om att det egentligen heter något annat? Vet döden om att den egentligen heter något annat? Vet jag att jag egentligen heter något annat? Under en resa med sitt barn får kvinnan som talar i dikten en upplevelse av vidden av den mänskliga magi och illusion som är språket. Med förunderlig klarhet omvandlar hon det till poesi.

I Inger Christensens mäktiga dikt Brev i april blir sinnena spindelnätlikt spunna till en värld omkring läsaren. En dantesk tripp in i och ut ur språket. En mästerlig tappning av det klassiska temat våren som upplösning och återfödelse. Den svenska poeten Marie Silkeberg har nyöversatt Brev i april [1979] och Dikt om döden [1989]. Med här finns också den aldrig tidigare översatta dikten Ludwig van Beethoven [1970].

INGER CHRISTENSEN [1935-2009], född i Vejle, Danmark, var en dansk poet, romanförfattare, essäist och dramatiker. Christensen hör till de främsta nordiska poeterna i sin generation, hyllad såväl här hemma som på kontinenten. Med tiden har fler och fler läsare fått upp ögonen för hennes prosa, såväl romanerna som essäerna. Under slutet av sin levnad var Inger Christensen ständigt omnämnd som kandidat till Nobelpriset i litteratur.

»Brev i april handlar, bland mycket annat, om människans förhållande till omvärlden, tingen som står staplade längs hennes väg: hennes förhållande till kaos och ordning. Marie Silkebergs nyöversättning är strålande.« | Victor Malm, Expressen

»Inger Christensen skriver fram poesin som en nödvändighet, som något outbytbart. En överlåtelse som språket är när det inte är våld. I hypersensibel översättning av Marie Silkeberg.« | Elisabeth Hjorth, Svenska Dagbladet

»Det är en dikt där det lekfulla övergår i allvar omärkligt och lätt, där enskildheter spretar men helheten hänger ihop. Det finns så många sätt att läsa Christensen på. Jag förordar ingen av dem, säger bara: gör det. Läs henne.« | Björn Kohlström, Bernur

»Ta emot det här brevet som skickades i april för länge sedan. Och upptäck att det handlar om dig.« | Anna Hallberg, DN »En av förra århundradets stora poeter. Ge Brev i april till någon du älskar.« Christian Swalander, Borås Tidning

Omistligt, tidigare opublicerat material ur Inger Christensens arkiv - i översättning av Marie Silkeberg

»En läslycka är det, att vandra runt på den vildvuxna äng som den här boken kan liknas vid. Det finns mycket att upptäcka och fröjdas åt, botanisera fritt efter eget skön.« Anna Hallberg, DN

»Eller som med intet som språk är en bok som man aldrig vill lämna, eftersom den har sådan förtrogenhet med sig själv och med poesin som hantverk, liv och tänkande.« Jan-Olov Nyström, Upsala Nya Tidning

Efter att ha översatt sju böcker av Inger Christensen fick Marie Silkeberg 2015 tillgång till författarens efterlämnade arkiv, förvarat i ett sextiotal lådor på handskriftsavdelningen på Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn. Ett intensivt arbete tog sin början och tillsammans med författarens son Peter Borum sammanställdes ett digert urval av detta material och gavs ut under titeln Verden ønsker at se sig selv [2018]. I Eller som med intet som språk presenteras en dryg tredjedel av den danska utgåvans urval på svenska. Texterna - som härmed publiceras i bokform för första gången - utgör sammantagna ett omistligt komplement till bilden av Inger Christensen. I urval, översättning och med ett efterord av Marie Silkeberg.

INGER CHRISTENSEN [1935-2009], född i Vejle, Danmark, var en dansk poet, romanförfattare, essäist och dramatiker. Christensen hör till de främsta nordiska poeterna i sin generation, hyllad såväl här hemma som på kontinenten. Med tiden har fler och fler läsare fått upp ögonen för hennes prosa, såväl romanerna som essäerna. Under slutet av sin levnad var Inger Christensen ständigt omnämnd som kandidat till Nobelpriset i litteratur.

»Att läsa Christensen i detta urval av efterlämnade anteckningar och texter är verkligen att gå in i en 'egensinnighetsvärld'. Det är en lycka. Hennes texter är på en gång lätta och lustiga, allvarliga och plågade.« Ulf Olsson, Expressen

»En volym att förlora sig i.« Thomas Götselius, Expressen

»Omistligt verk.« Betyg: 5 av 5 - Joakim Andersson, BTJ

Inger Christensen hör till de främsta poeterna i sin generation. Och till hennes mästerverk räknas Alfabet [1981]. Det är en dikt spänd mellan två system: det matematiska (Fibonaccis talföljd) och det alfabetiska. Ett universum byggs upp, inventeras, från grundämnen till det levandes attribut och landskap. Efterhand som strukturen växer, i en allt mäktigare sång, skönjs ännu ett tema historien om vätet är också historien om bomben. I en värld som lever med sin potentiella förstörelse är Inger Christensens Alfabet ett diktverk med aldrig minskad relevans. En modern klassiker i nyöversättning av Ida Linde & Marie Silkeberg.

INGER CHRISTENSEN [1935 2009], född i Vejle, Danmark, var en dansk poet, romanförfattare, essäist och dramatiker. Christensen hör till de främsta nordiska poeterna i sin generation, hyllad såväl här hemma som på kontinenten. Med tiden har fler och fler läsare fått upp ögonen för hennes prosa, såväl romanerna som essäerna. Under slutet av sin levnad var Inger Christensen ständigt omnämnd som kandidat till Nobelpriset i litteratur.

»Alfabet är en av mitt livs stora läsupplevelser. Den rymmer både skapelseberättelse och apokalyps, innerlig ömhet och isande fasa. Formmässigt är den närmast kusligt fulländad.« | Karin Nykvist, Sydsvenskan

»Alfabet ger akut poetisk gestalt åt sin samtid, med det kalla krigets specifika skräck för atombomben, minnet av Hiroshima, Vietnamkrigets gifthelikoptrar, lövfällning och nedbrända åkrar, en tid då människans illdåd ännu föreställdes vara under mänsklig kontroll.« | Göran Sommardal, Aftonbladet

»Alfabet är ett mäktigt epos, om livet, döden, det enkla vardagliga, det universellt gåtfulla, miljögifterna, atombomberna, skogsbränderna. Associationsbanorna är lika halsbrytande som självklara. Det är andlöst spännande« | Gustaf Berglund, Dalademokraten

»Ett av Nordens, och världens, starkaste författarskap.« | Maria Schottenius, Dagens Nyheter

»En hel värld frammanas och går under inför den sannolikt mållöse läsaren.« | Upsala Nya Tidning

»Det finns så många sätt att läsa Christensen på. Jag förordar ingen av dem, säger bara: gör det. Läs henne.« | Björn Kohlström, Bernur

»Inger Christensens litteratur kommer att lysa genom sekler.« | Anna Hallberg, Dagens Nyheter

»Jag är glad att jag inte är poet. Då hade kanske senkommenhetsmärtan övertrumfat glädjen i att plötsligt inse att den bästa, samtida diktsamlingen redan är skriven - för 40 år sedan.« Göteborgs-Posten

Det är den danska systemdiktningens viktigaste monument, en magnifik skapelseberättelse som ritar upp flera av sextiotalets mest verksamma ideologiska och estetiska positioner. Det obetydliga ordet »det« växer i en grandios gest ut till ett universum, en värld genomkorsad av samtida röster: kvinnorörelsens frågor, ideologikritiska ansatser, diskussionen om språkets spännvidd.I svensk översättning av Marie Silkeberg.

INGER CHRISTENSEN [1935-2009], född i Vejle, Danmark, var en dansk poet, romanförfattare, essäist och dramatiker. Christensen hör till de främsta nordiska poeterna i sin generation, hyllad såväl här hemma som på kontinenten. Med tiden har fler och fler läsare fått upp ögonen för hennes prosa, såväl romanerna som essäerna. Under slutet av sin levnad var Inger Christensen ständigt omnämnd som kandidat till Nobelpriset i litteratur.

»Det blir därmed en diktsamling att leva i, hänge sig åt, drunkna i. Den bär på en vildhet som få diktsamlingar, en känsla av obegränsad rikedom« Sydsvenskan

»Ett av Nordens, och världens, starkaste författarskap.« DN

»Inger Christensen skriver fram poesin som en nödvändighet, som något outbytbart. En överlåtelse som språket är när det inte är våld. I hypersensibel översättning av Marie Silkeberg.« Svenska Dagbladet

Vet granatäpplet om att det egentligen heter något annat? Vet döden om att den egentligen heter något annat? Vet jag att jag egentligen heter något annat? Under en resa med sitt barn får kvinnan som talar i dikten en upplevelse av vidden av den mänskliga magi och illusion som är språket. Med förunderlig klarhet omvandlar hon det till poesi. I Inger Christensens mäktiga dikt Brev i april blir sinnena spindelnätlikt spunna till en värld omkring läsaren. En dantesk tripp in i och ut ur språket. En mästerlig tappning av det klassiska temat våren som upplösning och återfödelse. Den svenska poeten Marie Silkeberg har nyöversatt Brev i april [1979] och Dikt om döden [1989]. Med här finns också den aldrig tidigare översatta dikten Ludwig van Beethoven [1970].

INGER CHRISTENSEN [1935-2009], född i Vejle, Danmark, var en dansk poet, romanförfattare, essäist och dramatiker. Christensen hör till de främsta nordiska poeterna i sin generation, hyllad såväl här hemma som på kontinenten. Med tiden har fler och fler läsare fått upp ögonen för hennes prosa, såväl romanerna som essäerna. Under slutet av sin levnad var Inger Christensen ständigt omnämnd som kandidat till Nobelpriset i litteratur.

»Brev i april handlar, bland mycket annat, om människans förhållande till omvärlden, tingen som står staplade längs hennes väg: hennes förhållande till kaos och ordning. Marie Silkebergs nyöversättning är strålande.« Expressen

»En av förra århundradets stora poeter. Ge Brev i april till någon du älskar.« Borås Tidning

»Det är en dikt där det lekfulla övergår i allvar omärkligt och lätt, där enskildheter spretar men helheten hänger ihop. Det finns så många sätt att läsa Christensen på. Jag förordar ingen av dem, säger bara: gör det. Läs henne.« Bernur

Skrivaren Marsilio Andreasi får i uppdrag att ta kontakt med målaren Andrea Mantegna för att denne ska dekorera en matsal i furst Gonzagas palats i Mantua. Men Marsilio är inte bara skrivare, utan också författare och älskare. Han är motvilligt vittne till ett italienskt 1400-tal, där karpen bär på människans odödliga själ, och en talande åsna kan fullborda en matematikers öde. I Inger Christensens författarskap har konsten alltid en särskild möjlighet att gestalta sambanden, mellan det ena människolivet och det andra, mellan språk och värld, en pojkes drömmar och en påves krav. Det målade rummet utkom på danska 1976 och är den sista av Christensens tre romaner.

INGER CHRISTENSEN [1935 - 2009], född i Vejle, Danmark, var en dansk poet, romanförfattare, essäist och dramatiker. Christensen hör till de främsta nordiska poeterna i sin generation, hyllad såväl här hemma som på kontinenten. Med tiden har fler och fler läsare fått upp ögonen för hennes prosa, såväl romanerna som essäerna. Under slutet av sin levnad var Inger Christensen ständigt omnämnd som kandidat till Nobelpriset i litteratur.

»Inger Christensen, ett av Nordens, och världens, starkaste författarskap som försett oss med magiska sonettkransar, rekviem, fjärilar, ljus, gräs - i en lyrik av högsta specifika vikt. Hon är modernist, språksprängare och ordhelare. Människan är i hennes diktning rik och problematisk, tonen hög. Hos henne klingar tankarna, ande strömmar genom kropparna, i själen bankar kött och blod.«MARIA SCHOTTENIUS, DN