Johan Hakelius – författare

Sverige uppfattades länge som ett samhälle präglat av jämlikhet, social sammanhållning och en ambitiös välfärdspolitik. Med sin självständiga utrikespolitik stod man utanför stormaktskonflikterna. På senare år har gängkriminalitet och skjutningar fått stor uppmärksamhet i medierna, ett högerpopulistiskt parti har blivit en del av regeringsunderlaget och vi har avslutat 200 år av alliansfrihet genom att bli medlemmar av Nato.

Hur har det förändrat bilden av vårt land och oss själva? I denna antologi diskuterar ett antal skribenter Sverigebilden förr och nu, både innanför och utanför landets gränser. Svante Nordin skriver om Sverige och Luther, Elisabeth Braw om utlandssvenskarnas betydelse, Mikael ­ Wiberg om teknikundret, Fraser Nelson om gängbrottsligheten och Sofia Bard om Sveriges mjuka makt. Per Enerud, Anna von Bayern och Nathan Shachar tar upp Sverigebilden i Ryssland, Tyskland och Spanien och Richard Swartz kritiserar det svenska språkets förfall.

Wars, revolutions and pandemics are recurring phenomena in human history. In this anthology twenty-five world-leading scholars describe and analyse how different societies handle these situations, and highlight humanity s unprecedented capacity for adaption and reorientation. A crisis entails problems, but also opportunities. The anthology is published in a richly illustrated clothbound edition. 

Editors are Kurt Almqvist, Mattias Hessérus and Iain Martin.

Att lära sig hantera en kris är centralt i människans tillvaro. Krig, revolutioner och pandemier är återkommande företeelser i mänsklighetens historia. I denna antologi undersöker tjugofem världsledande forskare hur olika samhällen reagerar i sådana situationer. De belyser människans unika förmåga till anpassning och omorientering. En kris medför problem men också möjligheter.

Antologin utges i en rikt illustrerad utgåva med vackert klotband. Huvudredaktörer är Mattias Hessérus och Iain Martin.

Sverige uppfattades länge som ett samhälle präglat av jämlikhet, social sammanhållning och en ambitiös välfärdspolitik. Med sin självständiga utrikespolitik stod man utanför stormaktskonflikterna. På senare år har gängkriminalitet och skjutningar fått stor uppmärksamhet i medierna, ett högerpopulistiskt parti har blivit en del av regeringsunderlaget och vi har avslutat 200 år av alliansfrihet genom att bli medlemmar av Nato. Hur har det förändrat bilden av vårt land och oss själva? I denna antologi diskuterar ett antal skribenter Sverigebilden förr och nu, både innanför och utanför landets gränser. Svante Nordin skriver om Sverige och Luther, Elisabeth Braw om utlandssvenskarnas betydelse, Mikael ­ Wiberg om teknikundret, Fraser Nelson om gängbrottsligheten och Sofia Bard om Sveriges mjuka makt. Per Enerud, Anna von Bayern och Nathan Shachar tar upp Sverigebilden i Ryssland, Tyskland och Spanien och Richard Swartz kritiserar det svenska språkets förfall.

Karikatyrer och underkategorin nidbilder har en lång historia, kanske lika lång som människans tradition att uttrycka sig genom avbildningar. Det finns mycket gamla exempel som visar detta – vissa bilder från Thebe i Egypten har minst 3 000 år på nacken.

Syftet med nidbilderna har genom historien ofta varit att krossa det heliga och klä av det pompösa. De drar sig inte för det drastiska, i vissa fall det direkt anstötliga. Nidbilden hör till de låga konsterna, även om den ofta tecknas av en mästare.

I den rikligt illustrerade Nidbildens historia tar Johan Hakelius med oss från de tidigaste exemplen i Egypten och Rom till vår tids digitala nidbilder, som memes och AI-genererade satirfilmer. Vi får se hur kungar, påvar och politiker, såväl som religiösa grupper, sätts i blickfånget. Hakelius tecknar en bild som innehåller både allvar och humor i en spretig genre där det hänt att upphovspersonerna hyllats av folket och satts i fängelse av makten.

Boken utkommer även på engelska under 2027.

Det som ger livet ett verkligt innehåll finns bortom utbud och efterfrågan, men ekonomins och samhällets uppbyggnad avgör om vi kan odla dessa värden. Wilhelm Röpke (1899--1966) vände sig mot centralisering och storskalighet, både inom ekonomi och politik. Han hade en stark tilltro till det civila samhället och förespråkade en marknadsekonomi med spritt ägande och självständiga medborgare. Utifrån sin övertygelse om människan som en andlig och moralisk varelse argumenterade han för en "tredje väg" som ratade kollektivism, men också en falsk och rotlös individualism. Röpkes budskap är en stark plädering för friheten, men inte som ett abstrakt ideal, utan som en konkret följd av ett samhälle som uppmuntrar och stärker frihetens förutsättningar. Att "avproletarisera" medborgarna, som i det moderna massamhället gjorts egendomslösa, är en central strävan hos Röpke, som var en av ekonomerna bakom "det tyska undret" efter andra världskriget. Men i grund och botten krävs också en andlig pånyttfödelse. Människan ges bara möjlighet att utveckla sin potential i ett fritt och decentraliserat samhälle, men ansvaret för att ta möjligheten är individens eget. I Förmögen till värdighet tolkar Johan Hakelius Wilhelm Röpkes idéarv och sätter det i relation till andra tänkare, från Edmund Burke, Evelyn Waugh och C K Chesterton till Vàclav Havel och Geoff Mulgan. Röpkes klassiska humanism har djupa rötter, men dess bladverk växer in i vår samtid.

Johan Hakelius är politisk redaktör i Finanstidningen.