Jonas Modig – författare

Jonas Modigs nya diktsamling Mellan öarna i de långa sunden rör sig mellan det naturlyriska och allmänmänskliga. Årstider kommer, vänner lämnar och det outsägliga är oss samtidigt alldeles nära.Var gömmer sig de tidigt bortresta,som lämnade adresser och blev tysta.Var är de, vart tog de vägensom bytte namn och bostadsort,som bleknade i minnet, övergavsav tiden eller samhället eller som baragled in i stilla obestämda liv,lätt sammanfattade i nekrologer,när det nu en gång blivit dags för det.De åldras inte, om du återser demser du dem som de var för länge sedan."Jonas Modig har ett poetiskt handlag med att föra över intryck och erfarenheter på papper som påminner om det hos en säker akvarellist."Sydsvenskan

Annandagar är en diktsamling om saknad, en lyrisk berättelse om hur livet plötsligt förändras, hur alla dagar blir dagarna efter, en annan sorts dagar. Efter den annandag som alltid kommer att vara gränsen mellan före och efter. Det är en poesi som iakttar hur sorgen sakta förvandlas till att bli en del av livet.

Radfall knyter på många sätt an till den kritikerhyllade Annandagar, som beskriver sorgearbetet efter yngste sonens dödsfall i tsunamin. Allvaret och känsligheten känns igen, liksom det klara tonfallet med vilket han läser av sin omgivning. Han är en poet som vill tala till sina läsare, om upplevelser, erfarenheter och intryck som är djupt allmängiltiga.

Varje år infinner sig samma sak: tillståndet då hösten sakteliga går över till vinter. Då den prövande första snön blir ett förebud om längre nätter och om frostens ihärdighet att krypa in i mellanrummen och täppa till andningshål och flyktförsök. "Nedsövda som björnar, med begränsade kroppsfunktioner, dröjer vi oss igenom blanka dagar, lika varandra intill förväxling, oräknade, enstaviga och färglösa." Inne i huset tvingas tanken ta ställning till årstidsväxlingarnas ofrånkomlighet.Vinter i sommarhuset börjar i ett vinterlandskap och resonerar lågmält om det som är nära och det som är onåbart, tills höstmörkret åter sänker sig över samma landskap.

En sommardag rymmer kaninen ur sin bur. Det landskap som möter honom har först alla kännetecknen hos en svensk skog. Snart öppnar sig en mångfald associationer - minnesfragment, bortträngda känslor, motstridigheter och olösta gåtor.Jonas Modigs diktsamling är en både lekfull och allvarlig betraktelse där klassiskt formspråk mer än gärna delar med sig av utrymmet till vardagens tendenser och mediebrus.

Jonas Modig debuterade som poet 1968 med En sorts fattning.

”Porten öppnar sig långsamt och länge.

Solen, ett glittrande bländverk,

överrumplar dem som trott sig vänta förgäves,

de som valts bort och övergivits, kommit efter.”

I Jonas Modigs nya diktsamling öppnas platser mellan platser. En sluss för simsvaga fiskar att hämta andan i, en tanke i behov av en öppen plats utan hindrande arrangemang, en extra timme som tar sig in i mörkret och parkerar i det svarta mellanrummet. I tidsfönster där den som vaknar möter morgondagen medan natten långsamt kryper in under täcket.

”Jonas Modig har ett poetiskt handlag med att föra över intryck och erfarenheter på papper som påminner om det hos en säker akvarellist.” Sydsvenskan